Har en konversation på gång med Rudin på hans
blogg ang den lätt alarmistiska debattartikel i DN om Slussen som han skrivit tillsammans med f d vattenexperten, numera v-politikern och Slussenmotståndaren på heltid, Stellan Hamrin. Han verkar tyvärr ha börjat censurera igen så därför återger jag replikerna här.
HT: Jag kan lugna dig med att den f d vattenexperten Hamrin har fel när han påstår att flödet genom Slussen skulle bli "som Dalälvens vårflod". Medelhögvattenföringen i Dalälven är 985 m3/s. Hela Mälarens medelvattenföring är 163 m3/s, alltså bara 1/6, varav bara hälften tappas vid Slussen. Det handlar alltså om en tolftedel av vad han uppger.
Att man skapar möjlighet att tappa av så mycket i händelse av katastrofal översvämning innebär inte att man gör det hela tiden. Skulle man tappa 85 milj m3 om dagen så skulle Mälarens yta sjunka snabbt, det förstår nog en limnolog, även om han säger något annat av partitaktiska skäl (Hamrin är liiksom du politiker i ett ombyggnadsfientligt parti, v).
Tyvärr har Hamrins envetna kamp mot ombyggnaden medfört högre risker och dessutom lägre trovärdighet för båda de partier han och hans stadsbyggnadskonservativa meningsfränder lyckats dupera.
Rudin: Frågan är väl vad som händer vid ett krisläge? Klarar bottensedimenten en sådan avbördning. Det har inte utretts. Så varför säkra vattenflöden på ett sätt som riskerar att riva upp näsets botten.
Liksom det står i artikeln är både (s) och (v) positiva till en om ombyggnad av Slussen. Vår fråga gäller hur? Och som du vet är vi inte nöjda med den nu föreslagna lösningen.
HT: Din kommentar inväntar granskning.
Bottensedimenten i "näset" (som mest består av gamla utfyllnader från 30-talet och århundradet innan) kommer ändå att grävas bort. Kom också ihåg att avtappningskapaciteten byggs ut till att klara ett tiotusenårsflöde, dvs en situation som bara inträffar statistiskt en gång vart tiotusende år. Risken att dammluckorna behöver öppnas helt är alltså ganska liten.
Att utnyttja den gamla Polhemsslussens ränna är en god tanke. Faktum är att det är precis vad man gör. Tillskottet i avtappningskapacitet blir i och för sig inte så stort eftersom tvärsnittet av Polhemsslussen bara är 20 m2 - att jämföra med dagens 65 m2 och framtidens 430 m2.
Skulle man som du föreslår välja att bygga en tunnel istället så skulle den behöva vara hela 25 meter i diameter, bara några meter mindre än Katarinahissen. Med en tunnel får man dessutom kraftig bottenerosion redan vid måttliga avtappningsvolymer. Läs mer här: http://stockholm201.blogspot.se/2011/09/slussenmyter-del-5-syndaflod-i.html
Avtappningsproblematiken löser Nya Slussen således ganska bra, speciellt med tanke på att Södertäljealternativet inte klarar att släppa ut vattenvolymer som stuvas upp i östra Mälaren vid kraftig västvind. Den liggande planens brister hittar man istället på ett helt annat område, nämligen att den riskerar att omöjliggöra eller i varje fall kraftigt fördyra en dragning av T-blå förbi Slussen, vilket är en nödvändighet om man inte ska överlasta T-centralen. Det borde ni inom (s) verka för. Kanske det finns en chans att fortfarande få in stationen genom s k enkelt planförfarande? Det gäller att agera nu, för den frågan är synnerligen viktig, till skillnad från bottensedimentens frid.
http://stockholm201.blogspot.se/2012/03/tunnelbana-till-nacka-gor-inte-om-gor.html
Rudin: Jag köper inte argumentet 10.000 årsflöde. Det argumentet har tagits fram av en PR byrå. Det förutsätter nämligen att havsnivån är oförändrad. Staden har istället bortsett från det faktum att havsnivån stiger med mer än landhöjningen och att takten ökar. Hur nu mycket inom 50 år vet ingen, men nya Slussen har lägre nivå än Hammarby sjöstad och Norra Djurgårdsstaden.
Det är ett större problem än eventuella krisläge närmaste åren.
I övrigt håller jag med dig om att planen borde utgå från kollektivtrafiken iställlet från den galleria som nu inte blir av. Det ryms mycket inom nu gällande plan och därutöver kan enkelt planförande säkert användas för justeringar.
Med vänlig hälsning,
Tomas
HT: Din kommentar inväntar granskning.
Jag påminner om att min förra kommentar, som du svarade på här ovan, fortfarande (onsdag 18/7) är i modereringslimbo och att läsarna därför inte kan se vad du svarade på.
Tiotusenårsflödet, liksom hundraårsflödet, är inget påhitt av någon PR-byrå utan är högst konkreta variabler man arbetar med inom hydrologin. För Nya Slussen har man dimensionerat avtappningskapaciteten för ett 10.000-årsflöde, vilket anläggningen klarar med god marginal även om havsnivån skulle stiga 50 cm, dvs till samma nivå som år 1900.
Skulle havsnivån stiga till samma nivå som år 1800, alltså med 1 meter, så har man inte samma breda marginal att tappa av ett 10.000-årsflöde utan får översvämning av t ex Stadshuskajen om det samtidigt blåser kraftig västvind, men det gäller oavsett hur just Slussen utformas. Man kan förstås ytterligare öka skyddet genom att öka avtappningskapaciteten ( t ex i Södertälje) men man kan bara minska skyddet genom att minska avtappningskapaciteten. Det är viktigt att inse.
Ibland får man intrycket att en del debattörer tror att lösningen ligger i att sätta en högre kant på dammanläggningen. Visst kan man göra det om man tycker det är snyggt, men det sänker självklart inte vattennivån i Mälaren i händelse av översvämning.
Glad att vi är eniga om att kollektivtrafiken är viktig. Det viktigaste av allt är som sagt att t-banestationen på blå linje planeras in vid Slussen, och det hastar. Där har du som politiker en nyckelroll. Kom ihåg att gallerians vara eller icke vara inte spelar minsta roll för den stationen, eftersom den kommer att hamna en våning längre ner.
Senast ändrad 18 juli 2012 22:52