Utskrift från malmo.yimby.se
....

Hög tät stad

 
Den blandstad som YIMBY förespråkar förutsätter en hög boendetäthet för att den ska kunna fungera. Det är intressant att fundera dels kring vilken täthet som behövs och dels hur den tätheten kan uppnås.

I rapporter och i debatten hörs då och då variationer på temat att höga/högre hus inte ger ökad täthet. Detta kan hur otroligt det än låter vara korrekt. Men det förutsätter att avgränsningar och vissa antaganden görs. För den kvartersstad vi ska bygga i Stockholm ger fler våningar en ökad täthet. Låt oss titta lite närmare på täthet och byggnadshöjder.


Stockholm flatline ironiserar över diskussionen om förhållandet mellan våningsantal och täthet.

Blandstaden behöver tätheten

Vi börjar lite kort om varför täthet behövs. Tätheten i blandstaden behövs av många anledningar och kan till exempel ses i ljuset av social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet.

I den sociala dimensionen ligger t.ex. möjligheten till möten, stadsliv, en levande stad, trygghet, integration och hälsa. Det är även en social aspekt i att fler i större utsträckning kan få möjlighet att skaffa den typ av boende de eftersträvar. Köer till centrala hyresrätter och prissättningen på centrala bostadsrätter skvallrar om att många fler vill ha ett boende i en tät blandstad.

Sedan har vi de ekonomiska och logistiska aspekterna där täthet ger minskade transaktionskostnader. Transaktionskostnaderna är de extrakostnader vi har för att anskaffa och transportera det som vi och vårt samhälle behöver för att fungera och utvecklas: människor, material, produkter, processer, system, metoder, know-how, kunskap, ...



Blandstad i Greenwich Village

Det  behövs till exempel ett tillräckligt stort lokalt befolkningsunderlag för att verksamheter i bottenplan ska kunna överleva. Finns det ett stort utbud av dessa verksamheter kan de flesta ärenden lösas genom en kort promenad i kvarteret eller stadsdelen. Föga förvånande finns det enligt Mats Renelands statistiska studie från 2005 en tydlig relation mellan boendetäthet och avstånd till service. Lättillgänglig service är förstås även en del av den sociala dimensionen.

Täthet ger underlag för kollektiva transportmedel och möjliggör även ett effektivt utnyttjande av dessa. Bygger vi inte tätt så hamnar vi i "urban sprawl" som äter upp mark och resurser i stadens periferi. Det är bättre att låta det vara orörd natur där det är natur och att låta det vara orörd stad där det är stad. Därmed inte sagt att vi inte ska ha kvalitativa parker och grönområden i staden, men de ska vara där på stadens villkor för att stödja staden.

Hushöjd och täthet

Ibland görs lite märkliga jämförelser när det gäller hushöjder och täthet som vid en första anblick landar i lite egendomliga resultat. Som exempel kan vi se på jämförelsen som gjordes i Göteborgs stads stadslivsanalys:


Jämförelsen mellan tre kvarter med lika mycket våningsyta men med olika hushöjd. (Från stadslivsanalysen)

Det redovisade resultatet blev att

De mest befolkningstäta grannskapen är inte nödvändigtvis de med högst hus. Kartläggningen av täthet visar att det i första hand inte är höga hus som skapar hög täthet. Många av de mer befolkningstäta stadsdelarna i Göteborg består av bara 3 - 4 våningar.

Om vi översätter detta till Stockholm så görs i detta resonemang jämförelsen mellan kvartersstad i Aspudden, lameller i Tensta och punkthus-i-park i Årsta. Denna begränsade analys mynnar lätt ut i tanken om att det är en hushöjd på 3-4 våningar som är optimal för vår täta blandstad.

I detta fall är kanske intentionen att sälja in traditionell kvartersstad genom att spela på ogillandet av höga hus. Och det är väl ungefär samma jämförelse och resonemang som hörs på Epsteins blogg under rubriken "Höghus löser inte bostadsbrist".

Det är viktigt att se att dessa jämförelser primärt görs mellan olika bebyggelsetypologier och endast sekundärt mellan olika hushöjder. Att typologin klassisk kvartersstad slår alla andra typologier vad gäller exploateringstal vet vi sedan tidigare. Det som saknas är jämförelsen mellan täthet och hushöjder inom den typologi som vi ska bygga, d.v.s. inom kvarterstaden.

De tätaste delarna av Stockholm finns i innerstaden med stadsdelar som Gamla Stan, Södermalm, Östermalm och Vasastan. I dessa stadsdelar har vi (bortsett från Gamla Stan som bryter mot så många byggregler att det skulle vara stört omöjligt att bygga idag) typiskt 5-8 våningar. Så vi borde konstatera att

De befolkningstätaste och bäst fungerande stadsdelarna i Stockholm består av 5-8 våningar kvartersstad.

Det senare är den information som är relevant när vi bygger nytt i Stockholm.


Jämförelse mellan tre kvarter kvartersstad med olika hushöjd. Ökat våningsantal ger ökad täthet.

Historisk utveckling av befolkningstäthet

Om vi nu har Södermalm, Östermalm och Vasastan som förebild för fungerande tät blandstad kan det vara värt att fundera över hur vi kan göra det ännu bättre idag. Det har runnit en hel del vatten under broarna sedan stadsdelarna planerades.

En markant skillnad är att trångboddheten har minskat över tid. Befolkningstätheten gavs förr av att man i fattigdomen packade ihop sig. Det var inte ovanligt att en familj med två-tre barn i en tvåa hyrde ut ett av rummen. I takt med att välståndet har ökat så har även bostadsytan per person ökat och invånarantalet minskat i våra gamla stadsdelar. Det är framför allt i de centrala stadsdelarna som bostadsytan per person blivit stor.

Lokaler i stadsdelar med lägre kvartersstad omvandlas ofta i stor omfattning till bostäder. Till viss del beror detta på bostadsbristen som leder till att man kan tjäna mycket mer pengar på bostäder än lokaler. Men det är även en direkt effekt av vikande lokalt befolkningsunderlag för verksamheterna. Detta blir tydligt då tätare stadsdelar i större utsträckning lyckas behålla sina lokaler och verksamheter.

Kravet på direkt solljus

En annan sak som komplicerar tätt byggande idag är kravet på direkt solljus för alla lägenheter. Ur Boverkets Byggregler:

6:323 Solljus
I bostäder ska något rum eller någon avskiljbar del av rum där människor vistas mer än tillfälligt ha tillgång till direkt solljus.

Det finns kritik att rikta mot kravet men låt oss här ta kravet som det faktum det är.

Det finns ingen tidsangivelse eftersom tiden då solen är uppe varierar över landet. Lyckas man bara få in solljus en gång en sekund under året i en del av ett av rummen så uppfyller man kraven. Kravet är alltså ganska löst formulerat och ger arkitekter och planerare stor frihet. I Stockholm har solen kring midsommar en vinkel på upp mot 55 grader mot markplanet mitt på dagen. Det är bara att utnyttja!

Tyvärr verkar det sedan funktionalismen intåg som att solvinklar blivit en mer eller mindre överordad princip. Kreativa lösningar lyser med sin frånvaro och standarlösningen har blivit att spränga kvarteren och strössla ut fristående byggnader.

Framtidens höga täta stad

Vi ser att kvartersstaden med 5-8 våningar är den blandstad som fungerar hyggligt just idag. Med tanke på utvecklingen av befolkningstätheten och den stora bostadsbristen är det rimligt att idag lägga på ett par våningar för att nå en väl fungerade blandstad.

Troligen bör åtminstone 8-10 våningar vara genomsnittsnivån i kvartersstaden.

Nej det går inte på grund av solvinklarna säger vän av ordning. Själv tror jag inte alls att det behöver vara ett oöverstigligt hinder. Det behövs bara lite kreativitet.

För det första får man inte glömma att relativt raka gator ger möjlighet till att med direkt solljus belysa fasaderna mot gatan oavsett hur små och trånga innergårdarna är. I de lägsta våningsplanen lägger vi lokaler och därpå genomgående lägenheter där sovrummen ska läggas mot den svala och mindre solbelysta gårdssidan. Genomgående lägenheter och sovrum mot en sluten innergård är dessutom ofta ett krav för att uppfylla riktvärdena för trafikbuller i stadsmiljö. Solkravet uppfylls på gatsidan där kök och vardagsrum finns. Markplanet på gårdssidan kan även höjas upp genom att ligga på taket av lokaler, rum för teknisk försörjning, förråd och garage. Längre upp behöver lägenheterna inte vara genomgående då direkt solljus lätt når båda sidor.



Principiellt tvärsnitt av byggnad.

För det andra kan man tänka sig att få in mycket direktljus på innergården genom att ha en stor variation av hushöjder inom kvarteret. Utgå från en lägre bas på t.ex. 4-6 våningar och tillåt betydligt högre byggnader i vissa av kvarterets fastigheter. Dessutom kan uteplatser och grönska med fördel läggas även på de lägre taken så platser för solbelyst rekreation finns att tillgå en stor del av året. Detta är idéer som Håkan Cullberg använder i sitt Viking Green City.



Använd varierade bebyggelsehöjder inom kvarteren.

Om man dessutom kombinerar dessa idéer med att aktivt arbeta med våningshöjder och vertikalitet i fönster för att säkerställa ett stort diffust ljusinsläpp bör goda boendemiljöer kunna skapas även på de lägre våningsplanen.

 
Sammanfattning

Sammanfattningsvis kräver en väl fungerade blandstad en hög boendetäthet. Vi behöver troligtvis 8-10 våningar i kvartersstaden i genomsnitt för att blandstaden ska fungera och för att möta behovet av centrala bostäder. Med utgångspunkt från lösningarna skissade ovan kan inte detta vara en omöjlighet ens med direkt solljus som krav.

Gå med i YIMBY Malmö
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Jan Wiklund (23 Februari 2015 16:17):
Det finns ett problem som inte direkt har att göra med vad som är maximalt lämpligt, utan med vad det kostar.

Det går, enligt ur-yimbym Jerker Söderlind, en teknisk-ekonomisk gräns vid nånstans runt 15 våningar. Bygger man högre än så krävs så mycket extra hissar och så mycket stabiliseringar att det blir olönsamt om inte trycket är extremt högt, typ Manhattan eller Hongkong.

Det är därför det aldrig har blivit något av med alla de höghusprojekt som har lanserats i Stockholm. Det går inte att "räkna hem" som det heter på exploatörsspråk.

Vilket innebär att det är mer realistiskt att öka innerstan med många fler kvarter än idag, inkluderat en del måttligt höga hus, dvs upp till 15.
 0
Jan Wiklund (23 Februari 2015 16:21):
Det finns ett problem som inte direkt har att göra med vad som är maximalt lämpligt, utan med vad det kostar.

Det går, enligt ur-yimbym Jerker Söderlind, en teknisk-ekonomisk gräns vid nånstans runt 15 våningar. Bygger man högre än så krävs så mycket extra hissar och så mycket stabiliseringar att det blir olönsamt om inte trycket är extremt högt, typ Manhattan eller Hongkong.

Det är därför det aldrig har blivit något av med alla de höghusprojekt som har lanserats i Stockholm. Det går inte att "räkna hem" som det heter på exploatörsspråk.
 0
Jan Wiklund (23 Februari 2015 16:22):
Det finns ett problem som inte direkt har att göra med vad som är maximalt lämpligt, utan med vad det kostar.

Det går, enligt ur-yimbym Jerker Söderlind, en teknisk-ekonomisk gräns vid nånstans runt 15 våningar. Bygger man högre än så krävs så mycket extra hissar och så mycket stabiliseringar att det blir olönsamt om inte trycket är extremt högt, typ Manhattan eller Hongkong.

Det är därför det aldrig har blivit något av med alla de höghusprojekt som har lanserats i Stockholm. Det går inte att "räkna hem" som det heter på exploatörsspråk.
 0
Martin Kolk (24 Februari 2015 16:29):
Jag är skeptisk att det inte skulle löna sig med högt i Stockholm på en välfungerande byggmarknad.

I Toronto kostar lägenheter ungefär 50000 kronor/kvm, och det byggs massor med riktigt höga hus. Större delen av innerstaden ligger ganska högt över detta. Svenska bostadsrätter borde vara en ännu mer lönsam byggstrategi dessutom eftersom mer av lånen kan säljas vidare osynligt till de som köper.

Att det inte skulle löna sig handlar nog isåfall bara om bristande erfarenhet kring byggande.

Kan ju också påpekas ett många enskilda solitär höghus ger mer och inte mindre solljus som system än kvartersstad (framför allt när solen ofta ligger lågt som i Nordeuropa!) givet samma täthet, men detta helt uppenbara geometriska faktum är helt frånvarande från svensk debatt eftersom både stadskvarterförespråkare och Nimbys gillar att blunda för detta eftersom de ogillar solitär höghus.
 0
Daniel (28 Februari 2015 12:43):
Hushöjden kan ökas ytterligare om man även blandar in kontorslokaler på dom lägre planerna. Solvinklar gäller inte arbetsplatser.
FÖLJ OSS
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Malmö:s medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY Malmö är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Malmö skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsdelar - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar värdefull odlingsmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver ekonomisk och ekologiskt kostsam bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY Malmö vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer. Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY Malmö vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och avspegla intressant och utmanade arkitektur.

YIMBY MALMÖ PÅ TWITTER
 Twitter
 
...