Utskrift från malmo.yimby.se
....

Stadens fördelar - Social Hållbarhet (5) Uppskattning

 
Sara Granér
Illustration: Sara Granér

I jämförelsen hur boendemiljöer, och då främst den täta kosmopolitiska staden, svarar mot våra mänskliga behov har vi i några blogginlägg klättrat upp för Malsows behovspyramid till behovet av uppskattning. Malmöarkitekten Jon Cederberg fortsätter att skriva om social hållbarhet i staden.

UPPSKATTNING

De tidigare behoven är ju lättare att relatera till fysisk form. Ju högre upp bland de grundläggande mänskliga behoven desto mer abstrakta blir dem. Men kanske är det inte så svårt att relatera dem till stadbyggnad ändå? Var är det t ex lättare att vara avvikande och var är normerna mer påtagliga?

Självkänsla.  
   Svenska Akademien definierar i sin ordbok självkänsla som "medvetenhet om den egna personlighetens värde." Självkänsla uppstår i relation mellan individen och dess omgivning. Mobbning och psykisk misshandel kan sänka självkänslan så att den dåliga självkänslan begränsar och handikappar en. En viktig komponent i självkänslan är förmågan att hävda sig själv i mötet med andra. Det är en färdighet barn och vuxna behöver förvärva. Ju tidigare desto bättre. Och det gör man lättast i miljöer där man träffar andra som låter en komma till tals. God självhävdelse syftar inte till förmågan att hävda sig till en bekostnad av andra, utan att säkerställa en balanserad maktfördelning mellan de inblandade parterna.

   Normativa samhällen är på detta sätt skadliga för individernas självkänsla. Jantelagen är de flesta bekanta med och den har förödande effekter på medborgarna i ett samhälle. Ändå är den som en light-version av de övriga förtryckande strukturer som är vanlig världen över i homogena samhällen med stark social kontroll. Främlingsfientligheten kan börja redan vid sockengränsen. Avsaknaden av den urbana anonymiteten tillåter alla i mindre samhällen att ha åsikter om varandra vilket blir ödesdigert för de som är mest avvikande och utsatta. I ett kosmopolitiskt samhälle, som en stad kan vara, är chansen större att de som är eller känner sig annorlunda får plats.

Självförtroende
   Tilltron till sin egen förmåga. Självförtroende är ett högst individuellt och socialt tillstånd som kan öka om man trivs. Trivas kan man nog göra var som helst, men där en upplever att en får flest behov tillgodosedda har man stor sannolikhet att trivas. Detta är många städers fördel, men det är klart att man kan trivas och ha självförtroende var som helst.

Självförverkligande
    Självförverkligande är förverkligande av den egna personlighetens inneboende möjligheter. En viktig del av demokratin som vi inte betonar lika mycket som de gör i USA är varje individs medfödda och omistliga rättigheter att söka lycka. Life, liberty and the pursuit of happiness. En lycka som inte definieras av staten, som det goda livet, DEn goda bostaden eller det goda bostadsområdet, utan något som får variera individuelt. Nu menar jag inte att den amerikanska drömmen inte målas upp i shabloner i varenda reklamskylt, chick-flick, actionrulle eller roadmovie och subventioneras genom låg bensinskatt, och stöttas av aggressiv utrikespolitik. Jag menar att vi i staden har ett större urval på allt. Vänner, partners, yrkesval, tillhörighet av subkulturer, mm. Det är inte konstigt att förorter nästan bara förknippas med hip hop eftersom toleransen för olikheter inte är i närheten så stor i de enfunktionella förorterna som i staden. I förortsmiljöerna har var och en, från hela världen, möjlihet att vara hiphippare på just sitt sätt, men inte mycket mer än så.

Respekt
    Att visa varandra respekt innebär att ömsesidigt visa uppskattning och att vi alla är värdefulla.
På en sluggernivå betyder respekt även att inhysa fruktans brist på auktoritet. Detta leder till auktoritärt beteende och är den direkta motsatsen till att visa respekt.

   Alla dessa (självkänsla, självförtroende, självförverkligande och respekt) kräver jämlikhet och jämställdhet. Acceptans för olikheter.
   Gränsen för det sociala kontraktets tolerans i staden går likt demokratin vid totalitära ideologier. Demonstrationer med parollen "Inga nazister på våra gator" är ju exkluderande men ger uttryck för en ovilja att böja sig för de som avviker genom att inte ställa upp för andra avvikande. Tolerans behöver inte tolerera intolerans. Samma tydlighet kan vi ha mot de som öppet vänder sig emot stadens tolerans för avvikande. Frihet, respekt och solidaritet är viktiga värden i samhället. Människor skall vara fria utan att det går ut över någon annan. Men man måste också respektera varandra och vara en god medmänska.Rosens Röda Matta



Dansa och Pausa på Rosens Röda Matta. Foto: Jon Cederberg

Jämlikhet och jämställdhet
   Alla dessa (självkänsla, självförtroende, självförverkligande och respekt) kräver jämlikhet och jämställdhet. Acceptans för olikheter är förutsättningen för ett socialt hållbart samhälle. Jämlikhet syftar till allas lika värde oavsett klass och annan grupptillhörighet medan jämställdhet specifikt handlar om att kvinnor och män ska ha samma rättigheter och skyldigheter i samhället. Många undersökningar visar att de kvinnor och män generellt rör sig olika i staden. Tidigare har trafikplanering följt männens rörelsemönster. Det betyder att personbilismen har prioriterats. Vi män är nämligen som grupp mycket sämre på att åka kollektivt, gå och cykla än de flesta kvinnor.

Redan i förra bloggen om social hållbarhet skrev jag om Stockholmsäktenskap och den induviduella friheten från normativt bondeliv som stadens anomymitet erbjuder. Det är nämligen tydligt att individuell frihet för kvinnor är en rent urban företeelse.

Ett bra exempel från Malmö på jämställdhet i det offentliga rummet är Rosens Röda Matta. En offentlig plats som arbetats fram i sammarbete mellan Gatukontoret och EIM (Engaderad I Malmö). Eftersom killar dominerar utemiljön, speciellt i områden som Rosengård, beslutade de sig de ansvariga att inte fråga just de som redan använde sig av den offentliga rummet. Det är redan fokus på killar i alla ungdomsprojekt. Det har tidigare fukuserats på de som är mest högljudda men här fanns en förändrad politisk vilja. Andra idéer kom fram och plats gavs för musik och dans, mer än för idrott. Det behövs jämställda ytor i staden och här kommer jämställdhet att prägla platsen genom att event som arrangeras på platsen ska inkludera båda könen på ett medvetet sätt. Istället för den tidigare parkeringsplatsen, maskerad med buskage, består platsen nu av en klättervägg, en trappa och en scen med högtalare som är fri att använda genom bluetooth. Alla ytor är hårdgjorda vilket gör sikten över platsen fri. Processen började 2011 och blev klar i september 2013. Aktivitetsytan skapar dominoeffekter i form av att fler och fler tjejer tar plats i det offentliga rummet. Ju fler olika människor som tar plats i det offentliga rummet desto lättare blir det för alla olika medborgare ska känna sig välkomna. En urbanisering av av det suburbana eftersom det samtidigt häver den trafikseparerade förortsstrukturen.Rosens döda matta




Före. Foto: Jon CederbergRosens Röda Matta



Efter. Foto: Jon Cederberg

Självbestämmande
    Det sista behovet av dessa som alla har med uppskattning att göra är självbestämmande. Rätten att bestämma över sig själv. Att vara en autonom individ.Ord som dessa är så självklara för oss som vuxit upp i en demokrati att det det krävs en motsats för att förstå dem. Under 1900-talet växte ungdomskulturen fram och trotsade de rådande patriarkala hederskulturerna i alla nivåer av klassamhället. Att en ung kvinna skulle ha självbestämmande var för hundra år sen lika provocerande som att en ung man skulle ha det. Konceptet tonåring fanns inte ens. Än mindre en egen vilja. Den generation som växte upp då och senare fick höra sina barn säga att de "inte hade lust" med det ena eller andra måste ha brustit inombords. Vaddå inte ha lust med? Du gör lumpen för kung och fosterland och därmed basta! Något självbestämmande var det inte tal om.

   Idag lever åter många medborgare helt efter fri vilja och glappet blir stort för dem som i Sverige förbjuds att gå på bio, café eller på annat sätt träffa vänner och självvalda partners. Intoleranta förtryckarstrukturer med rötterna i normativa byar har sin diametrala motsats i den täta kosmopolitiska staden. Här förutsätts medborgare, eller borgare som det kort och gott heter på danska, att vara fria att välja sina liv.

   Låt oss ta hand om varandra och stå upp för varandras rätt att vara olika. Medfött eller självvalt. Det är vad ett kosmopolitiskt samhälle handlar om.

Tidigare inlägg i serien om Stadens Fördelar:

Folktäthet 2012-04-15
Täthet 2012-04-23

Sammanhängande bebyggelse och stråk 2012-05-13

Centralitet 2012-06-04

Orienterbarhet 2012-06-20

Blandad Bebyggelse 2012-06-25

Blandade Funktioner 2012-07-26

Intensitet 2012-07-30

Ekologisk Hållbarhet 2012-08-15

Ekonomisk Hållbarhet 2013-06-13

Social Hållbarhet 2013-06-14

Social Hållbarhet 2013-07-19

Användarvänlighet 2014-03-02

Social Hållbarhet 2014-03-25

Social Hållbarhet 2014-05-22

Gå med i YIMBY Malmö
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
FÖLJ OSS
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Malmö:s medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY Malmö är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Malmö skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsdelar - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar värdefull odlingsmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver ekonomisk och ekologiskt kostsam bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY Malmö vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer. Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY Malmö vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och avspegla intressant och utmanade arkitektur.

YIMBY MALMÖ PÅ TWITTER
 Twitter
 
...