Stadens fördelar - Social Hållbarhet (3) Säkerhet

Malmöarkitekten Jon Cederberg skriver om social hållbarhet utifrån hur väl staden lyckas tillfredsställa grundläggande mänskliga behov. Dessa behov listade ju Maslow så tacksamt att det är synd att inte bara föja hans struktur. Denna del handlar om det mänskliga behovet av säkerthet.

SÄKERHET

Upprinnelsen till varför jag egentligen startade YIMBY Malmö i mars 2012 var den negativa mediebild som Malmö fick genom bland annat Peter Mangs vansinnesdåd och framställningen i media att ett tiotal ouppklarade mord på något sätt var hela Malmös fel och inte polisiära ärenden. Staden kändes inte säker och det blev mitt startskott att lyfta fram dess positiva sidor.
Antinazistdemonstration på Möllevångstorget samlade 13 000 människor.

Kroppslig säkerhet
Med potentiella vittnen skapas trygghet i den offentliga miljön. Ju fler personer som kan ingripa vid ett brott, desto högre blir den mentala tröskeln för varje potentiell förövare. I en artikel skriver t ex Mathias Wåg att levande kvarter och bra grannkontakt är bästa förvaret mot nazistiska våldsdåd, eftersom det kommer en vardag efter demonstrationerna också. Kunskapen om säkrare stadsutformning växer. Trivseln ökar påtagligt i välbesökta områden med  belysning, välskötta ytor och buskage, god överblickbarhet och där det är lätt att orientera sig.
Så bygger man in upplevd trygghet och säkerhet enligt media- och kommunikationsvetaren Gabrialla Sandstig som forkat i var i en stad folk är trygga. Ödsliga, mörka, omålade och nedskräpade platser med få säkra flyktvägar är tvärtom det sämsta ur trygghetssynpunkt. Allt som signalerar att nån bryr sig om gaturummet ökar tryggheten och säkerheten i staden eftersom även föreställningar gör att medborgare begränsar sig i sina rörelsemönster. Att regelbundet måla, sköta om gator och fastigheter och underhålla belysningen är trygghetsskapande åtgärder eftersom man blir påmind om vad man möter i sin vardag.

Områden som inkluderar och områden som exkluderar.
Den allmänna platsen, gatan, är en rumslig och social instutition i staden där olikheterna möts.
Känner vi en tillit till varandra på den offentliga platsen skapas ett socialt kapital, trygghet och kreativitet. Journalisten och författaren Per Wirtén har lyft fram det faktum att den allmäna marken faktiskt är större i förorterna och att allmänningarna var tänkta som gemensamma offentliga platser. De ägs gemensamt av de närboende i villa och radhusområden Wirtén vuxit upp i och har på så sätt lite gemensamt med stadens gator som alla har tillträde till. Boende som besökare. Säkerheten i områden kan alltsp byggas både genom att inkludera och att exkludera.

Brytpunkten när det sociala kontraktet inte kan upprätthållas blir ödesdigert. Kriminalitet, våld, vardagsförtryck och upplopp som vi ser i miljonprogrammen blir just möjliga och mer ödesdigra genom oöverblickbara ytor mellan byggnaderna där civila vuxna inte har en dominerande roll. Istället tas de i besittning av vilket stökigt gäng som helst som vill ha kontrollen över det gemensamma rummet. "Vad gör du här?", "Letar du efter någon?", "Snackar du med mig?" och "Det här är min gata!" är inte fraser man får höra i en trygg stad men som folk i betongförorter över hela världen är bekanta med.

Bill Hillier och Laura Vaughan förklarar resultaten av sina rumsliga och sociala forknings i Space is the Machine och The L-Shaped problem och Architecture an social malaise. Folk är mindre rädda för främlingar ju oftare de stöter på någon i det offentliga rummet. Gaturummets liv och rörelse är i sig en brottsförebyggande faktor, även om vissa brott - som fickstölder- är vanligare i folkmassor. En ensam, potentiell förövares benägenhet att begå brott bland vittnen kräver mindre samvete och ett mer degenerat sinne. Vid upplopp är det ju såklart en annan psykologisk mekanisk, men gator som är befolkade av de närboende ger den uppenbara säkerheten som motiverar grannskap att gå ut och patrullera efter bilbränder, som senast i Husie.
 
Ju fler ytliga relationer man har i sitt närområde, desto bättre trivs man och känner sig tryggare. Där människor känner sig trygga minskar skadegörelsen och vice versa säger Margareta Söderström, Kommunikationschef MKB. Kan fler säga att de vet vem grannen är och grannen vet vem dem är blir området tryggare. Eller så hälsar man helt enkelt på alla som i Genarp. Där hälsar alla på varandra.

Mätningar visar att i Malmö finns Skånes farligaste stadsdelar och de allra tryggaste. Om man med farligt menar anmäld brottslighet så visar undersökningar att det är inte farligare här än i Stockholm, säger Marie Torstensson Levander, kriminolog. I de trygghetsundersökningar som gjorts i Malmö är det fyra stadsdelar som sticker ut: Södra innerstaden, Centrum, Rosengård och Fosie.

Säkerhet och rädsla i stadsplanering
Längtan efter säkerthet kan övergå till rädsla för främlingar och få ödesdigra konsekvenser för den fysiska planeringen. Grannskap som inte vill ha obehöriga i området ser gärna att de slipper genomfartstrafik. Därför planerar man återvändsgränder eller säckgator som det heter när de saknar tät bebyggelse. Tyvärr visar det sig att detta orsakar fler problem än de löser.

Arbetsmässig säkerhet.
I det Amerika som återupptäcker sina städer märker man även hur handeln i städerna gynnas av cykelfiler. En bekräftelse av att rutnätsstädernas gator med rum för alla trafikslag inte bara är transportsträckor, utan sociala och ekonomiska rum. Det som får Stockholms brinnande förorter att förfalla trots att de är så välplanerade är ju att 1900-talsplaneringen förutsatte en stark stat som subventionerade olönsamma verksamheter i oattraktiva lägen. De planerades med ett basutbud utifrån osociala teknokraters uppfattning av vad en stadsdel behöver. Där det inte finns plats för oförutsedda verksamheter krävs det extra kreativitet och satsningar. Kuppen för att använda Ytterstadssatsningens pengar för att göra om Tensta Centrums lastkaj till konsthall är ett sådant extra kreativt exempel.

På Möllevången som är en tät blandstad finns ett myller av verksamheter som drivs av invandre på ett sätt som inte är möjligt i andra invandrartäta områden i Sverige. Det är just det, och krogtätheten i en, med svenska mått mätt, slumstadsdel som gör Möllevången så spännande. Vi kallar det självklara stadslivet där för kontinentalt, eftersom det saknar motsvarighet i Sverige.

Den välbesökta Ystadsgatan är full av butiker och restauranger som drivs av invandrare på ett sätt som hittills saknar motsvarighet i miljonprogrammen, Möllevången. Foto:Jon Cederberg

Resursmässig och Moralisk säkerhet har jag inte tagit reda på någonting om och lämnar tillsvidare.

Familjemässig säkerhet
Närhet till familj eller andra gemenskaper underlättar både livet i vardagen och på fritiden. Städers grundstruktur gör det nära till allt. Variation av boendeformer och hustyper ökar möjligheten att familjemedlemmar i olika delar av livet ska kunna trivas i samma stad och kanske samma stadsdel.

Hälsomässig säkerhet
Lundaforskaren Ulf Eriksson visade i sin doktorsavhandling Neigburhood environment and physical activity med grundliga studier att stockholmare som bor i innerstan har bättre hälsa och rör på sig med än de som bor i förorter, både miljonprogram och villaområden. Kvantiteten på grönområden är bevisligen inte lika viktig som kvaliteten på dem. Några små parker man cyklar förbi i stan är bättre för folkhälsan än grönstråk man blåser förbi i bilen, bussen eller tunnelbanan. Både total fysisk aktivitet och aktiv transport skiljer sig mellan innerstadsbor och förortsbor. Även innehavet av bilar skiljer sig eftersom den täta blandstaden inge gör folk bilberoende.

Egendomsmässig säkerhet
Gatornas sociala attraktion i form av möten, interaktion och utbyte av idéer, tjänser och varor, utöver funktionen att färdas längs dem. Buller och liv kan vara samma sak och en attraktion eller en irritation beroende på hur man väljer att se det. Undersökningar om välstånd kopplat till jämställdhet presenterades i Stefan Jarls film Godheten. I samhällen som är mer polariserade blir även de rikaste mer sårbara. Kan vi vara fria utan att det går ut över någon annan och respektera varandra oavsett om man bor i eller besöker ett givet område blir samhället på det stora hela säkrare.

Övriga Källor: Urbanforskningens dag, miljödirektör Katarina Pelin, Lars Trädgårdh, historiker,
Ren Luft, miljöminister Lena Ek. miljöinspektör Henrik Nilsson, Malmö Stad, 20120926 MINC

Tidigare inlägg i serien om Stadens Fördelar:

Folktäthet 2012-04-15
Täthet 2012-04-23
Sammanhängande bebyggelse och stråk 2012-05-13
Centralitet 2012-06-04
Orienterbarhet 2012-06-20
Blandad Bebyggelse 2012-06-25
Blandade Funktioner 2012-07-26
Intensitet 2012-07-30
Ekologisk Hållbarhet 2012-08-15
Ekonomisk Hållbarhet 2013-06-13
Social Hållbarhet 2013-06-14
Social Hållbarhet 2013-07-19
Användarvänlighet 2014-03-02