Utskrift från malmo.yimby.se
....

Reclaim Lugnet - Återskapande av det offentliga rummet

 
Lugnets Gator

Med en analys om vad som gör den centrala stadsdelen Lugnet till en sluten enklav kan små (av varandra oberoende) insatser bidra till en hållbar stadsutveckling. T ex kan ett så enkel sak som ett namnbyte återskapa den typ av avläsbara samband som karaktäriserar staden. Namnen ovan är refererar till historiska gatunamn från det gamla Lugnet.

Semantisk stadsutveckling

Kan ett namnbyte av gator vara ett sätt att bryta SCAFT-planeringens enklavtänkande? Utan att riva och bygga om  kan man åskådliggöra och förtydliga de rumsliga sammanbanden. Adresserade gator är grundläggande för orienteringen i en stad. Istället för godtycke ska gator definieras tydligt. Det spelar ingen roll om utryckningsfordon kommer fram om det är omöjligt för deras förare att avläsa vart de är på väg. Det är även ännu svårare för icke-bilförare att förstå varför namnet på en gata svänger men inte gatan.

Streets go all the way

Gator går hela vägen. Om hela gatusträckningar har samma namn underlättas logistiken i en stad. Om man låter tvärgator och parallellgator ha samma namn motverkar man allas orienteringsförmåga. Den svenska byggnadslagstiftningen ställer krav på att allmän platsmark och tomtmark skall utformas så att den blir tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Områden som saknar logik i adresseringen försvårar även för individer med normal orienteringsförmåga. Hur ska synskadade hitta i ett område inte ens seende hittar i.

  Lugnet idag

Lugnet idag

För att förstå det samtida Lugnet måste man förstå att stadsdelen revs och ett bostadsområde (inte en stadsdel) byggdes i dess ställe för att så långt som möjligt motverka stadsliv. Södra Långgatan bidrog med en förbindelse mellan Södra Förstadsgatan och Kaptensgatan mitt i Lugnet . Istället för att bevara den blockerade man den medvetet med en enklav av förortsbebyggelse och gav områdets fyra inre gator samma namn. Man ville ge skenet av att dessa fyra var en och samma gata, trots att de faktiskt inte är en är cirkulär. Detta är en etablerad metod, från campusområden och förorter.Lugna gatan korsar sig själv



Lugna gatan korsar sig själv.

Paradigmskifte

I decenier har man försökt bryta sig loss från modernismens stadshat. Nu eftersträvas fördelarna med den levande, täta blandstaden. Detta gäller framförallt nya stadsdelar medan gamla misstag förbises. Vi ser på den befintliga staden men nya ögon och skarpare blick. Mervärden kan skapas även i här. Något som slutade med det modernaistiska projektet.

Med använda enkla verktyg kan vi underlätta livet i våra stadsdelar för boende såväl som för besökare.

Enklavtänkande bygger på rädsla för främlingar och genomfartstrafik men ställer även till det för välkomna gäster. Vill vi ha ett samhälle som byggts på rädsla för främlingar? Hur låter det?

Vår ambition är inte att av nostalgiska skäl återskapa det Lugnet som planlöst revs utan snarare att helt enkelt göra Lugnet till en bättre, mer levande och mer användarvänlig stadsdel.Gamla Lugnet


Karta över gamla Lugnet

Genom att låna namn från historien istället för att återskapa gatunätet så låter man staden vittna om vad som hänt. Om man gör en jämförelse med hur den historiska stadskärnan har utvecklats kan man konstatera att gatorna har hetat samma sak men kan både ha bytt läge och betydelse över tid. Ändå har deras inbördes förhållande bestått. Bolagsgatan och Lugna gatan som samma adress




Bolagsgatan och Lugna gatan som samma adress

Ett bevis på avsaknaden av logik i det modernistiska systemet är att en och samma entré tydligen kan ha flera adresser.

Allmänning till park

Gröningen i kvarteret Lärkan saknar namn. Detta beror inte på slarv. Det är en en medveten och etablerad metod i bygget av "anti-staden". En park har ett namn, vilket visar att den som en del av vår gemensamma/ offentliga rum välkomnar alla medborgare. Utan namn ter sig allmänningarna diffusa, anonyma och uppenbart bara till för de boende i området. Skillnaden med närliggande Magistratsparken är slående. Genom att ge den ett namn i stadens medvetande till hör den alla istället för att vara en bakgård till bostadsrättsföreningen Lugnet.

Orka?

Poängen med det här är inte att förändra staden över en natt utan att ändra synsättet på det gatunät som tillhör oss alla oavsett transportsätt, om man har ett ärende i stadelen eller är på väg genom den. Genom att ge tillbaka området till allmänheten skapas också möjligheten att utveckla dess innehåll och yta på det sätt som städer i alla tider har gjort.

Tidigare text om Lugnet
Gå med i YIMBY Malmö
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Johan (21 November 2013 15:18):
Men är det så att man byggt bostadsenklaver för att man varit rädd för främlingar? Dvs i betydelsen personer som inte härrör där, eftersom de inte bor eller arbetar där.

Främling är inget entydigt positivt ord. Att älska främlingar kallas xenofili och kan vara ett riskbeteende om det tillåts gå till överdrift. Förstå mig rätt.

Samtidigt kan det ses som en social tillgång att kunna känna tillit till människor man inte känner. Det finns två grundhållningar: att (1) lita på folk tills motsatsen är bevisad (utan detta hade knappast Sverige blivit vad det blivit - sämre kreditmöjligheter, fler vakter, striktare arbetsplatser med mindre personlig frihet, ingen allemansrätt som vi är vana vid, etc).

Eller (2) att inte känna/visa någon tillit förrän folk bevisat att de är tillförlitliga. Det sistnämnda är vanligast om man betraktar saken på ett internationellt plan. Framförallt är det vanligare i städer än på landsbygden. Tilliten minskar ju mer heterogen befolkningen är, även bland människor som tillhör samma etniska eller socioekonomiska grupp. (Putnam, tror jag.)

Malmö har kanske inte varit Sveriges "tillitscentrum" någonsin; det är en gränsort och hamnstad (rörlighet, folk på resande fot som folk inte känner igen), med snabba och tydliga tillväxtfaser. Malmö har också haft ett par utflyttningsvågor i modern tid. Den första ägde rum när villamattorna i grannkommunerna byggdes. Sedan i början på 90-talet när många jobb försvann (och gav utrymme för inflyttning, i och med många lediga bostäder). Därefter en troligen mer utdragen process, kopplad till bostadsbrist (inklusive stigande bostadspriser) och/eller brist på upplevd trygghet.

Så kanske var enklaviseringen av Lugnet ett uttryck för en vilja att skapa ett alternativ till den trygga villabebyggelsen i grannkommunen? En måhända slentrianmässig medelväg, där rundade slingor låg i tiden och kanske även gynnades av kranbanorna?
 0
Joakim (27 November 2013 12:04):
Skär i hjärtat när man ser vilken ödeläggelse det var under 70-talet: http:​/​/​maps.​fo.​rs/​scania.​html#7/​-​71.​745/​-​87.​979

(Spalterna visar 1960, 1975, 2012)
FÖLJ OSS
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Malmö:s medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY Malmö är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Malmö skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsdelar - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar värdefull odlingsmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver ekonomisk och ekologiskt kostsam bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY Malmö vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer. Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY Malmö vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och avspegla intressant och utmanade arkitektur.

YIMBY MALMÖ PÅ TWITTER
 Twitter
 
...