Utskrift från malmo.yimby.se
....

Stadens fördelar - Social Hållbarhet (2) Kroppsliga Behov

 
Saluhallen i Malmös Centralstation

Malmös Centralstations saluhall erbjuder förbipasserande resenärer allt från ostron till dumplings.

I den första bloggen om social hållbarhet antydde jag att man kan använda parametrarna i Maslows behovspyramid som checklista för vilka kvaliteter olika städer och stadsdelar kan erbjuda. Förutsättningarna skiftar såklart från plats till plats men jag tänkte beröra de generella beröringpunkerna mellan dessa behov och resultatet av den fysiska planeringen.

Jon Cederberg

Här är den igen, Abraham Maslows gamla behovspyramid. De grundläggande mänskliga behov som en stad, stadsdel eller förort ska uppfylla för att kunna kalla sig socialt hållbar. Enligt Malsow är de grundläggande mänskliga behoven; 1- kroppsliga behov, 2- behov av trygghet, 3- behov av kärlek och gemenskap, 4- behov av uppskattning, och 5- behov av självförverkligande. Man kan ta alla dessa i beaktning vid stadsplanering.
Kroppsliga behov

Boendetäthet gör all slags service mer lättillgänglig. Detta visar föga oväntat Mats Renelands studie från 2005 "Stadsbefolkningens avstånd till bibliotek, livsmedelsbutiker och postservice 1980, 1995 och 2004". Detta gäller i en sammanhängande stad med gator och butiker som kan dra nytta av de förbipassernade. Staden lyckas dra nytta av att många bor tätt medan förorter får problem både om för många eller för få bor i dem. Det är därför staden är en robust och hållbar social struktur. Trångboddhet och överbelastad kollektivtrafik blir problem när förortenas befolkning är för stor samtidigt som befolkningen ändå oftast är för liten för att service och butiker ska vara lönsamma.

I Stockholms närförorter får folk inte plats på tunnelbanan som går full-lastad i rusningstrafik åt ena hållet och tom åt det andra, eftersom hela staden inte är levande. I ytterförorterna klappar butiker, service och hela det civila samhället ihop eftersom endast de som bor där, om ens de, rör sig i det offentliga rummet.

Hälsa
Det övergripande kroppsliga behovet är ju hälsa, och i januari 2013 disputerade lundadoktorn Ulf Eriksson med sin doktorsavhandling "Neighborhood environment and physical activity"
(20130111) som med ett gediget forskningsmaterial visar att innestadsbor generellt rör på sig betydligt mer än de som bor i hus-i-park (både villaområden och miljonprogram). Tvärt emot vad de flesta kanske skulle tro och definitivt tvärt emot de corbusianska dogmer som har dominerat stadsplaneringen de senaste sjuttio åren. Folkhälsa i staden kommer alltså inte av närheten till stora gröna strövområden utan att vi alltid har en närhet till alla vardagliga ärenden. Detta får oss att gå eller cykla i närområdet istället för att stillasittande åka bil eller kollektivt genom avstånd skapade av grönområden.Djuphavsbadet, Malmö



Folkhälsan är bättre i staden än i förorterna eftersom man har allt inom gång eller cykelavstånd. Foto: Jon Cederberg

Andas
Folkhälsoaspekten är stor när det gäller stadsboende till skillnad från förorts- och villaområdesboende. För att andas krävs frisk luft, varför det angår oss som bor i städer om andra "väljer" att bo utanför dem och bilpendla in till städerna. Deras val försämrar vår luft.

Som det är nu så uppfyller inte luften i Malmö Sveriges och EU:s normer för luftföroreningar, trots att det inte främst är vi i innerstaden, utan summan av kranskommunernas bilpendlare, som försämrar vår luft. Detta är ett akut problem som kommer att bli kännbart om vi snart blir tvungna att böta miljoner kronor till EU för att vi inte lyckas hålla oss under gränsvärdet.

Bilisternas strävan av att bo där de kan andras ren luft utsätter oss som lever mer hållbart i innerstaden för livsfara. En tydlig beteendeskillnad är dessutom att malmöbor som pendlar ut från staden till högre utsträckning än inpendlare åker kollektivt. Varje år leder bilismens luftföroreningar tre tusen förtidiga dödsfall i hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och dåliga lungor bara i Sverige. Dieselpartiklar kan ge DNA-skador och luftföroreningarna gör att barn föds underviktiga. Livstidsexponering av föroreningar är allvarligare för hälsan än enstaka toppar av exponering. Det är alltså en lömsk faktor.

Äta, dricka
Utbudet på mataffärer, restauranger och hotell görs möjligt av en tät stad. För att ha råd att äta, dricka och ha någonstans att sova krävs att medborgarna har en egen hållbar försörjning. Detta är varför handel är en väsentlig av staden. Inte tvunget en lyxshopping, som stadsmotståndare ofta väljer att förstå ordet som, även om denna först blir möjlig i en tät stad med en köpstarka strökunder. Detaljhandeln ger innevånare möjlighet att som småföretagare och deras anställda försörja sig på varandras behov. Ett ekonomiskt och socialt kretslopp.

Professor Bengt Holmberg från Lunds Universitet och Karin Brundell-Freij från WSP presenterar i sin rapport Bebyggelsestruktur, resande och energi för persontransporter en självförsörjningsfaktor med vilken man kan mäta funktionsblandningen i ett område. Andelen arbetsplatser per invånare i en stadsdel blir till ett mått på detta annars mjuka värde. Ett konkret mått på funktionsblandningen och självförsörjningspotentialen.

Lars Olof Olander från Lund Universitet presenterade en forsning, på Region Skånes möte Hållbar Stadsutveckling i Framkant, som visade att företag med skalfördelar dras till storstäder snarare än bruksorter efter storstäderna ger komparativa fördelar och kumulativa effekter. Han hade mätt koldioxidutsläppen i olika regioner relaterat till hur mycket de drog in. Helt överlägset i denna ekologisk/ekonomiska hållbarhetstest var Stockholm innerstad medan de absolut sämsta var säsongsturistorterna med sina långa avstånd och lågintensiva perioder. Av det följer att om vi ska satsa på turism så får det lov att vara storstadsturism om den ska vara miljövänlig.

Fler hantverkare än tatuerare kan vinna på att driva sin verksamhet i små lokaler på bottenvåningarna.Traditionell stadsfientlig retorik har betonat att "städer importerar livsmedel och exporterar avfall". Det må så vara, men det skiljer definitivt inte städer från förorter. Förorter är lika eller mer beroende av konsumtion, men med sämre förutsättningar för dess innevånare, miljön, mm.

En trend som visar ökat ekologiskt medvetande är intresset att odla i städerna. Nu oldas det på tak, för- och bakgårdar. Nätverk som Odla i Stan och Mykorrhiza ökar stadsbornar självförsörjande genom gemensamma odlingar som i sig bygger upp social band som skapar trygghet i staden. Speciellt för inflyttade är det bildligt ett sätt att rota sig i och många av invandrarna lär sig snabbare språket eftersom de får en anledning att använda det och samtidigt nya och bättre kontakter med sina grannar.Odla i stan



Föreningen Odla i Stan odlar våren 2012 i Malmö innerstad. (Foto: Anders Matsson)

Sex
Jag vet inte. Får du ligga mer om du bor i stan eller i förorten? Spelar boendet någon roll vid första daten? Spelar det någon roll i ett längre förhållande? Det är nog stor chans att folks boendesituation har stort inflytande deras sexliv. Samtidigt är ju urvalet av potentiella sexpartners avsevärt större i städer. Något som tydliggörs i TV-serier som just bygger på detta faktum. Vad tycker ni?Girls och Sex And The City



Den urbana kvaliteten av större urval av sexualpartners är en förutsättning som TV-serier Girls och Sex And the City bygger på.

Källor:
Urbanforskningens dag, miljödirektör Katarina Pelin, Lars Trädgårdh, historiker,
Ren Luft, miljöminister Lena Ek. miljöinspektör Henrik Nilsson, Malmö Stad, 20120926 MINC Tidigare inlägg i serien Stadens Fördelar:

Folktäthet
2012-04-15
Täthet
2012-04-23
Sammanhängande bebyggelse och stråk
2012-05-13
Centralitet
2012-06-04
Orienterbarhet
2012-06-20
Blandad Bebyggelse
2012-06-25
Blandade Funktioner
2012-07-26
Intensitet
2012-07-30
Ekologisk Hållbarhe
t 2012-08-15
Ekonomisk Hållbarhet 2013-06-13
Social Hållbarhet2013-06-14

Gå med i YIMBY Malmö
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
FÖLJ OSS
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Malmö:s medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY Malmö är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Malmö skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsdelar - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar värdefull odlingsmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver ekonomisk och ekologiskt kostsam bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY Malmö vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer. Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY Malmö vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och avspegla intressant och utmanade arkitektur.

YIMBY MALMÖ PÅ TWITTER
 Twitter
 
...