Stadens fördelar - Social Hållbarhet (1)

Backakarnevalen i Malmöstadsdelen Kirseberg som har en positiv bykänsla. (Foto: Jon Cederberg - YIMBY)

It takes a village to raise a child. It takes a suburb to break it down.
Malmöarkitekten Jon Cederberg går igenom stadens fördelar.

Social hållbarhet är en term som det har gått troll i. Folk använder uttrycket till höger och vänster och låter det betyda vad som helst. Essensen är dock ett samhälle som möjliggör möten och kan hantera så många av dessa som möjligt så smidigt som möjligt. Som av en slump är det just det som städer har gjort under några tusen år nu.

Människors bästa sätt att leva tätt och samtidigt stå ut med varandra är vad vi kallar stad. Modernismens hus-i-park är inte de första experimenten. Vi har experimenterat om och om igen och blivit bättre på att förstå vad som fungerar för oss och vad som inte fungerar.

Folktätheten på Gustav Adolfs Torg i Malmö drar i sig till sig folk. (Foto: Jon Cederberg - YIMBY)

Skillnaden är bara att i traditionella städer har man tagit till sig resultaten av experimenten istället för att blint bygga vidare på misslyckanden. Den största skillnaden mellan stad och förort är varken utseendet, byggnadssättet eller ens den underliggande strukturen utan snarare att staden erbjuder fler möjligheter än man kan planera medan förorterna erbjuder färre möjligheter än de planerades för. Därav föjler att om man inte självvalt sökt sig till en förorts lägre utbud av handel, verksamheter och sociala samband tvingas leva med denna brist på stadens mångfald. Man upplever lätt att man blivit "placerad" där, som så många beskriver anledningen till varför de bor i sin förort.

Barn, som växer upp och ser att möjligheter finns, kan tidigare bilda sig en uppfattning om vilket yrke de vill ha och vad som krävs av dem för att få det. Ser de bara stressade lärare, oroliga och aggressiva poliser och arbetslösa föräldrar kvävs nyfikenheten på världen. Miljonprogrammen har inte byggts av de som bor där och hade de som bor där byggt dem skulle de se helt annorlunda ut. När Zlatan Ibrahimovic kunde, köpte han inte ett hus i Rosengård utan ett i andra sidan av staden. Nu är även det till salu eftersom ett liv i Paris eller Milano såklart är mer lockande.

Zlatans villa i den fina stadsdelen Fridhem. (Foto: Jon Cederberg - YIMBY)

Och, som miljöministern Lena Ek sa på konferensen Stadens Sociala Samband, kommer ett samhälles ungdomar aldrig tillbaks efter dom flyttat om de inte har roligt på högstadiet , och detta är något man måste ta i åtanke i stadsplaneringen.

Inom OECD har man även börjat mäta lyckoindex med ett antal parametrar. Attraktivt boende är en av de viktigaste. Känner du samhörighet med människorna där du bor? Om inte kommer det att påverka ditt och deras välbefinnande.

Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov, och gärna fler, uppfylls.

Vad menar man då med grundläggande behov? Är det en livsmedelshandel, en blomsteraffär och en sko- och nyckelservice likt folkhemmets nödtorftiga förortsområden de flesta av oss placerats i eller kräver stadsmänniskor ett mycket större utbud?

Kan man kanske använda Abraham Maslow gamla behovspyramid för att dechiffrera vilka behov staden lyckas tillgodose? De grundläggande mänskliga behov som den socialt hållbara staden ska uppfylla är enligt Malsow som bekant 1- kroppsliga behov, 2- behov av trygghet, 3- behov av kärlek och gemenskap, 4- behov av uppskattning, och 5- behov av självförverkligande. Man kan ta alla dessa i beaktning vid stadsplanering?

Vad har detta med arkitektur och stadsplanering att göra? Väldigt mycket skulle jag vilja säga. Vi vet att vi högsta grad påverkas av vår omgivning och olika miljöer erbjuder verkligen olika möjligheter att tillfredsställa dessa behov.

Gator har en sociala attraktion i form av möten, interaktion och utbyte av idéer, tjänser och varor, utöver funktionen att vi färdas längs dem. Buller och liv kan vara samma sak och en attraktion eller en irritation beroende på hur man väljer att se det.

Källor: Urbanforskningens dag, miljödirektör Katarina Pelin och Lars Trädgårdh, historiker.

Tidigare inlägg i serien Stadens Fördelar:

Folktäthet 2012-04-15
Täthet 2012-04-23
Sammanhängande bebyggelse och stråk 2012-05-13
Centralitet 2012-06-04
Orienterbarhet 2012-06-20
Blandad Bebyggelse 2012-06-25
Blandade Funktioner 2012-07-26
Intensitet 2012-07-30
Ekologisk Hållbarhet 2012-08-15
Ekonomisk Hållbarhet 2013-06-13