Utskrift från malmo.yimby.se
....

Stadens fördelar - ekonomisk hållbarhet

 
Frukthandel

Malmöarkitekten Jon Cederberg går igenom stadens kvaliteter. (Foto: Jon Cederberg - YIMBY)

Ekonomiskt robusta områden
Städer är ekonomiskt robusta. Detta genom att alla verksamheter, även konkurrerande, gynnar varandra utan att vara avhängiga varandra. Det kallas synergieffektekter. Verksamheter drar nytta av varandra samtidigt som de kan stå på egna ben. Likt parallellkopplade lampor kan en försvinna utan att det påverkar de övriga. I bruks- och förorter räcker det med att en slocknar för att de andra också ska göra det. Underleverantörer i bruksorter är beroende av storföretaget på orten. Verksamheterna står och faller med ett stort företag eller statligt stöd.

Seriekopplade i skylten till Sugar Ditch vid Jesusparken på Möllevången, Malmö.

Parallellkopplade ljus i skylten till caféet Sugar Ditch vid Jesusparken på Möllevången, Malmö. En träffpunkt och mötesplats i staden. (Foto: Jon Cederberg - YIMBY)

Städer tar vara på medborgarnas kapacitet.
Förorternas motsvarigheter till fungerande caféer och restauranger har ofta föga fantasieggande namn som Träffpunkten eller Mötesplats Husby och behöver en stark stat eller kommun som subventionerar dem. Kommersiellt skulle de aldrig klara sig eftersom bristen på tillgänglighet och genomfartstrafik minskar kundunderlaget. I en ekonomiskt hållbar stad är träffpunkterna och mötesplatserna antingen det offentliga rummet, gatorna, parkerna och torgen) eller verksamheter som bidrar till de anställdas hållbara försörjning. Närheten till allt blir en investering i humankapital genom att medborgarnas kapacitet tas till vara och samtidigt tillfredställer våra behov.

Egen hållbar försörjning.
Människor måste kunna försörja sig hållbart genom säljbara varor och tjänster som inte tär på jordens resurser. En miljövänlig konsumtion. Enbart tillväxt är inte ekonomiskt hållbart.

butiker på Möllevången

Jugendstadsdelen Möllevången från sekelskiftet har verksamhetslokaler som lätt används till butiker och får strökunder genom flödet på rutnätets gator. (Foto: Jon Cederberg - YIMBY)

För att förstå Malmö, måste man förstå världen.
BNP mäter resursförbrukning, men inte resursfördelning. Det finns socioekonomiska skillnader här precis som överallt. Mellan olika stadsdelar i Malmö skiljer medellivslängden så mycket som 6 år. Tre av tio föräldrar i Malmö kan inte själva försörja sina barn, men tätheten ger minskade transaktionskostnader, alltså de extrakostnader för transport av människor, material, produkter och annat som samhället behöver för att fungera. (Patrik Andersson. Hög tät stad 2012-12-17)

Hellre fattig i staden än utanför den
Den täta staden gör alltså livet enklare även för de minst resursstarka i samhället. Om inte staden hade varit så sammanhängande skulle situationen varit värre. Tack vare den traditionella kvartersstrukturen har Möllevången gator där invandrare driver butiker av alla möjliga slag. Något de inte har möjlighet att göra i "gröna" förorter där gatulokaler saknas. Edward Glaeser skriver i Stadens Triumf att fattiga i de stora städerna inte är ett tecken på problem med städerna utan snarare ett bevis på att dessa fattiga människor ändå har ett bättre liv i städerna än de skulle ha utanför dem.


I USAs tio största stadsområden har befolkningen ökat med mellan 4 procent och 25 procent sedan millennieskiftet. Richard Florida vädjade i våras till Barak Obama att satsa på städerna i sin ekonomiska agenda eftersom två av tre av amerikaner bor i städer och städerna står för tre fjärdedelar av landets ekonomiska avkastning.

Kluster och synergieffekter
Staden har möjligheten att vara en optimal handelsplats med många goda grannar till näringsidkare som ger varandra synergieffekter. Stora som små. Udda detaljister som bidrar med genuinitet och mångfald bredvid internationella kedjor som drar folk. En konkurrerande krog på Gamla Väster gör ändå stadsdelen krogtät och mer attraktiv.Folk å Rock


Folk å RockGamla Väster utökar verksamheten från skivor till DVDer, café, krog och event. (Foto: Jon Cederberg - YIMBY)

En finmaskig ekonomi
En sovjetisk delegation på besök i London frågade, enligt min vän som jobbar där, vem som distribuerade brödet till befolkningen i den stora staden. En illustration över hur totalitärt tänkande och totalitär samhällsplanering på inget sätt kan förstå de finmaskiga sociala och ekonomiska nätverk som kvartersstaden möjliggör till skillnad från anläggningar, bruksorter och förorter. De senare är beroende av det lokala storföretaget, bruket eller statens välvilja för att fungera. Det visar inte minst oroligheterna och kravallerna i förorterna och dess kulturrelativistiska försvarare, som i princip säger att det är fritt fram att försöra din grannes egendom om du är frustrerad över att bo i samma ekonomiskt ohållbart område som han eller hon.

En mångfald av företag
Lars Persson, professor i nationalekonomi och vice vd på Institutet för näringslivsforskning har tillsammans med (ESO) Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi studerat strukturomvandlingen i svenskt näringsliv de senaste 20 åren. 300 000 jobb skapades visserligen i små och medelstora företag mellan 1990 och 2009. Men det är fortfarande de stora företagen som är dominerande för sysselsättningen. Slutsatsen är att en mångfald av företag - stora och små, gamla och nya skapar flest jobb. Edward Glaser går ännu längre i sin bok Stadens Triumf och påstår att ekonomisk tillväxt kommer från städer, inte från enskilda effektiva företag.

Rocky som strökund
Seriehunden Rocky som strökund (Illustration: Martin Kellerman)

Genomfartstrafik och strökunder
Den täta blandstaden med en tillgång på ständigt potensiella strökunder ger en robust struktur som bas för att etablera handel, service, kultur och andra verksamheter. Man lägger enligt rådet inte alla ägg i samma korg. De lokala butikerna och resturangerna får mer än bara kunder från närområdet. Är ett område etniskt segregerat men fortfarande rumsligt integrerat i stadens rutnät, som Chinatown eller Möllanöstern, skapas en gemensamhet och karaktär åt stadsdelen som kan attrahetra besökare och främlingar. Däremot blir etnisk segreging katastrofal i områden som stadsplanerarnas rädsla för genomfartstrafik och främlingar har gjort till enklaver genom rumslig segregation. De blir både fällor för individerna i dem och för samhället som är ansvarig för dem. Det bör man tänka på om man försöker undvika genomfartstrafik. Det leder till värre problem. Bilbuller eller bilbränder. Jag vet vilket jag föredrar.


Den användarvänliga staden
Staden är efter tusentals år av lyckade experiment användarvänlig på ett sätt som enfunktionella områden inte är. Ekonomisk hållbarhet handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt. Samma tanke om kluster gäller för gallerior och köpcentrum med bieffekten att ingenting av intäkterna går tillbaka till det lokala samhället. Franchiseföretagens chefer skrattar hela vägen till banken medan stadsdelarna i närheten utarmas och inte ens närboende får anställning i köpladorna. Vilket har uppmärksammats av lokalpressen när köpcentret Emporia
anställer många men inte från närområdena Holma och Kroksbäck. Att välja handlar om att prioritera och välja bort. Köpcentrum eller levande stadskärna.

Vilka är hoten och utmaningarna för stadens ekonomisk hållbarhet?
Stadskärnornas detaljhandel kan förlora andelar till andra städer, externa köpcentrum och till näthandeln. Handel i grannstäder behöver inte vara ett hot om dessa är hållbara eller hållbarare.
Butikerna behöver inte slås ut av näthandeln eftersom butikerna själva även är aktiva på nätet nuförtiden. Det blir som ett förlängt skyltfönster mer än ett hot om man använder det rätt. Internet ger butiker och företagare en större exponeringsyta helt enkelt. Butiksverksamhet blir mer och mer en kombination mellan butik, näthandel och event.

Vintage och återanvändning istället för slit och släng
Klädbutiker har DJs och skivbutiker öppnar café och bar som sidoverksamhet vilken så småning om drar in mer pengar än den ursprungliga. Kanske kan e-handeln hjälpa den externa handelns skadeverkningar på stadskärnorna. Vintage eller, second hand, är återvinning med hög kvalitet. Enligt ett pressmeddelande från Blocket och IVL svenska miljöinstitutet den 10 maj i år sparar svenska folkets blocket-handel under ett år 1,6 miljoner ton växthusgaser. Detts motsvarar utsläppen från Stockholms vägtrafik stod stilla i ett och ett halvt år eller om hela landets vägar stod tomma i en månad.

Städer anpassade för biltrafik eller biltrafik anpassad till staden?
Ändå står bilisterna för den största delen av konsumtionen. Så om kranskommunernas bilister inte kommer in i staden med bil väljer de inte bort bilen. De väljer bort staden. Bilfria innerstäder blir på så sätt handelsfria innerstäder. Därför är det bättre med biltillåtna men gångvänliga stadskärnor med långsam framkomlighet överallt än bilfria innerstäder. Utan omsättning utarmas utbudet och servicen även för de som inte är köpstarka samtidigt som utsläppen blir värre från ökade de resorna i stadens utkanter.

Turism
När vi besöker andra städer fungerar vi precis som turisterna i vår egen stad. Vi vill se de fina innerstadskvarteren. Gå och strosa. Få en känsla av stadens historia. Känslan att själva upptäcka restauranger, gränder och butiker. Valfrihet. Vi fortsätter på den gata som ser lockande ut och vänder om bottenvåningarna saknar liv. Få, eller ingen, åker till modernistiska bostadsområden, förorter eller fjärran köpcentrum på semestern. Det är bara att fråga turistbyråerna eller titta i deras marknadsföringsbroschyrer.
Men vänta! Vad är det här?

Wessels

Uppenbarligen har man vykort från Malmös, Svergies och Skandinaviens första externa stormarknad Wessels, som bevisligen var anpassat för bilburna kunder.

På Region Skånes möte Hållbar Stadsutveckling i Framkant, som presenterade Lars Olof Olander från Lund Universitet en forskning som visade att stora företag idag dras till storstäder snarare än till bruksorter efter storstäderna ger "komparativa fördelar och kumulativa effekter". Han hade mätt koldioxidutsläppen i olika regioner relaterat till deras omsättning. Helt överlägset i denna ekologisk/ekonomiska hållbarhetstest var Stockholm innerstad medan de absolut sämsta var säsongsturistorterna med sina långa avstånd. Hela Storstockholm är i detta avseende bättre än de andra två storstadsregionerna till sammans. Enligt honom följer det av dessa uppgifter att om vi ska satsa på turism så får det lov att vara storstadsturism om den ska vara miljövänlig.

Tätheten leder genom rationellt utnyttjande av marken till mindre ekologiska fotavtryck
Själva konstallationen av städer är också ekonomiskt stimulerande eftersom tätheten bidrar till en värdestegring av marken. I städer jämfört med glesbyggd och glest bebyggda förorter kan man göra mer med mindre. Genom att bygga kvartersstad ökar städer befolkningstätheten (inv/ha) och den byggda tätheten (e-tal) utan att behöva öka trångboddheten (m2/inv) och skapar därigenom med minsta möjliga ekologiska fotavtryck inte bara dräglig utan attraktiv hållbar livsmiljö. Städer är av naturen ekonomiskt hållbara samhällen.

Övriga källor:
Malmö Stads miljödirektör Anna Balkfors, Kommissionen för Social Hållbarhet.
Jerker Söderlind, Handeln bygger staden - kundanpassad stadsutveckling
Edward Glaeser: ”Triumph of the City"
Jane Jacobs "The Economy of Cities", "Cities are human beings greatest invention."

Tidigare inlägg i serien Stadens Fördelar:

Folktäthet
2012-04-15
Täthet
2012-04-23
Sammanhängande bebyggelse och stråk
2012-05-13
Centralitet
2012-06-04
Orienterbarhet
2012-06-20
Blandad Bebyggelse
2012-06-25
Blandade Funktioner
2012-07-26
Intensitet
2012-07-30
Ekologisk Hållbarhe
t 2012-08-15

Gå med i YIMBY Malmö
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
FÖLJ OSS
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Malmö:s medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY Malmö är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Malmö skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsdelar - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar värdefull odlingsmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver ekonomisk och ekologiskt kostsam bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY Malmö vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer. Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY Malmö vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och avspegla intressant och utmanade arkitektur.

YIMBY MALMÖ PÅ TWITTER
 Twitter
 
...

Vad händer med Rambergsparken
6 December 2016 20:47 av Dick Olofsson-Skugge