Utskrift från malmo.yimby.se
....

Gränser och deras vakuumzoner

 
Yimbys studiecirkel om Den amerikanska storstadens liv och förfall fortsätter...
Stora, enskilda funktioner har en egenskap gemensamt. De bildar gränser, och i städerna brukar gränser oftast vara destruktiva grannar.


Hagastaden är tänkt att knyta samman Stockholm och Solna, där sjukhus, järnväg och motorväg idag skapar gränser.


Jane Jacobs tar i detta kapitel upp de destruktiva krafter som uppstår längs gränser i stadsrummet. Gränser är ytterkanten av massiva eller utsträckta monofunktionella områden, Jacobs nämner trafikleder, järnvägsspår, hamnar, universitet (campus), stora sjukhus, stora parkeringsplatser, stora parker och stora monofunktionella bostads-, kontor- eller industriområden som exempel. Hon påpekar att välmående stadsmiljöer sällan ligger i direkt anslutning till omfångsrika enskilda funktioner.

Gränser skapar återvändsgränder och barriärer för de som rör sig på stadens gator. Gatorna närmast gränsen kommer att påverkas negativt av detta och sedan sprida negativa återverkningar vidare till gatorna som de anknyter till. På det viset kan en gräns skapa problem långt borta från gränsen själv. Jacobs kallar de områden som uppstår när en gräns suger ut livskraft ur ett område för ”vakuumzoner”.

Genom att renodla en enskild funktion i stor skala bidrar de till att funktionerna i närheten också blir renodlade, och denna renodling - som innebär färre användare med färre typer av ärenden och destinationer - blir en ond cirkel. Ju mindre ekonomiskt fruktbar den renodlade ytan blir, desto färre användare kommer förbi och desto mindre fruktbar blir ytan. En improduktiv eller nedbrytande process har satt igång.

Detta är ett allvarligt problem eftersom en kontinuerlig genomströmning av människor, som är där i olika ärenden, är det enda som garanterar tryggheten på gatorna. De människorna är de enda som kan ge upphov tilll en sekundär mångfald. De är de enda som uppmuntrar bildandet av stadsdelar i stället för fragmenterade, isolerade kvarter eller bakgator.




Lower Manhattan Expressway - Robert Moses prestigeprojekt som Jane Jacobs lyckade förhindra. Hundratals byggnader i SoHo, Little Italy och Lower East Side räddades.


Gränser styckar dessutom upp staden i olika separerade delar, till skillnad från gator och små, välfungerande parker, som istället knyter samman staden. Samtidigt framhåller Jacobs att gränser inte enbart är av ondo. En stad behöver vissa stora enskilda funktioner: sjukhus, universitet, hamnar, järnväg, stora parker etc. Det viktiga är bara att dessa gränser inte kommer för tätt och därmed skapar för små avskilda stadsområden mellan sig. Med klok planering av gränserna och deras placering i staden kan man minimera deras negativa påverkan på stadslivet.

Jacobs ger exempel på hur gränser som parker, universitet och hamnar kan utformas på ett sätt som minimerar deras vakuumzoner. Det går dock inte helt att undvika negativa effekter av gränser. Därför är det enligt Jacobs viktigt att säkerställa extraordinärt starka motkrafter i närheten av gränserna. Extra högt befolkningsantal, extra korta kvarter, extra stor blandning av primära funktioner och extra stor variation av byggnader i olika åldrar.

Bostäder, såväl privata som samhällsägda, samlingslokaler, konserthus, myndigheter, de flesta skolor, de flesta arbetsplatser och all handel fungerar bäst i mixade miljöer; de ingår själva som delar i den intrikata väv som en storstad utgör. När sådana element plockas ut ur mixen och hamnar någon annanstans i form av stora enskilda funktioner, bildar de inte bara gränser helt i onödan – genom att ryckas bort ur stadsmixen minskar de också möjligheterna att skapa motkrafter.

Gågator kan skapa fler problem än de löser, om de skapar barriärer för rullande och parkerade bilar i områden som redan är svaga och splittrade. Ändå har det blivit modernt med gågator i centrala shoppingkvarter och i de nybyggda bostadsområdenas ”centrum”. En av farorna med att leda om trafikströmmarna i staden utan att först ha förstått hur själva staden fungerar är just denna: Även om förändringarna sker i de bästa avsikter kan de skapa ändlösa barriärer och vakuumzoner, och det på just de ställen där de gör störst och mest onödig skada.


Tidigare inlägg i serien:
Studiecirkel om Jane Jacobs
Jane Jacobs: Förord
Jane Jacobs: Inledning
Trottoarens funktioner: Trygghet
Trottoarens funktioner: Kontakt
Trottoarens funktioner: Barnuppfostran
Parkens funktioner
Bostadsområdets funktioner
Vad som alstrar mångfald
Behovet av blandade primära funktioner
Behovet av små kvarter
Behovet av äldre byggnader
Behovet av koncentration
Några myter om mångfald
Mångfaldens självdestruktivitet
Gå med i YIMBY Malmö
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
Denna artikel är publicerad både här och på Yimby Uppsala, Yimby Göteborg och Yimby Stockholm.
Kommentarerna nedan är från alla dessa siter.
 0
Erik Johansson (8 December 2011 13:09):
Det är intressant med gränser, fast jag tänker nog mest på administrativa gränser, följ gränsen mellan Stockholm och Huddinge http:​/​/​osm.​org/​go/​0​bCww3ab-​-​ så kan man se problemet med att ingen vill ta i gränsområdet. Det byggs inget nära gränser, dåligt med vägar och annan infrastruktur.
 0
Erik Johansson (8 December 2011 13:10):
Det är intressant med gränser följ den administrativa gränser mellan Stockholm och Huddinge http:​/​/​osm.​org/​go/​0​bCww3ab-​-​ väldigt lite vägar och infrastruktur byggs där.
 0
Martin Ekdahl (8 December 2011 17:05):
Jane Jacobs text är, som artikelns författare hintar, ett starkt argument för att öka tätheten i just den planerade Hagastaden.
 0
Jan Wiklund (8 December 2011 17:35):
Administrativa gränser må vara, men allvarligare är att det finns så många gränser mellan stadsdelar som inte har någon funktion alls.

Och ännu allvarligare är att dessa gränser har gått oss så i blodet att vi tror att det måste vara så. Att varje stadsdel måste omges av ett ingenmansland, och att det finns något bra i det. Förmodligen är det ett perverst behov av ordning och reda som spökar.
 0
Malin Michaelson (8 December 2011 18:06):
Intressant med Hagastaden, där kommer säkert nya Karolinska Sjukhuset att bilda en lika effektiv barriär som nuvarande. Skillnaden att man drar trafikleder genom det fördubblade sjukhusorådet och att man utökar med lite mer komersiell service i entrézonerna (om jag fattat rätt)
 0
Niklas Öhrström (8 December 2011 18:41):
Malin Michaelson:
Det kommer finnas en trafikled i närheten och det är Uppsalavägen. Resten blir stadsgator. Solnavägen, som egentligen är en fortsättning på Torsgatan, finns ju redan och kommer fortsätta genom området, förhoppningsvis mer som en stadsgata än som trafikled.
 0
Matthias H. (8 December 2011 21:22):
Även när Hagastaden står klar så kommer det vara mycket "wasteland" mellan Solna centrum o Hagastaden men det är ett bra första steg. Tomteboda rangerbangård ligger ju faktiskt som den allra största barriären ihop med kyrkogården för att verkligen kunna få ihop Solna Centrum o med Hagastaden (innerstaden).
 0
Jan Wiklund (9 December 2011 18:37):
Enligt Jacobs har Malin naturligtvis rätt - Karolinska är en jättelik institution och som sådan är den nästan oöverbryggningsbar. Och kyrkogården kommer väl att ligga där den ligger. Men hur är det på andra sidan Solnavägen? Finns det inte en massa byggbar mark där, för att spä ut institutionerna med något annat? Och skulle det inte gå att flytta bangården norrut?
 0
Johan Eriksson (11 December 2011 05:49):
Är en överdäckning av rangergården inkl en exploatering för orealistiskt/-dyrt?
+1
Niklas Öhrström (11 December 2011 14:20):
Frågan är i vilken utsträckning rangerbangården används idag (den är oftast öde när man passerar). Och hur mycket kommer den användas när posten lägger ner sin verksamhet?
FÖLJ OSS
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Malmö:s medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY Malmö är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Malmö skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsdelar - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar värdefull odlingsmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver ekonomisk och ekologiskt kostsam bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY Malmö vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer. Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY Malmö vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och avspegla intressant och utmanade arkitektur.

YIMBY MALMÖ PÅ TWITTER
 Twitter
 
...

Uthyrningsdel
19 Mars 12:57 av Tom Keller
Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januari 14:08 av Sebastian Dahl
Welthauptstadt Germania vs. Berlin
6 Juli 2023 11:50 av Carl S
Spamanvändare?
15 December 2021 13:42 av Erik Westberg