Utskrift från malmo.yimby.se
....

Behovet av koncentration

Av Johannes Hulter 14 Januari 2013
24 kommentarer
 
Yimbys studiecirkel om Den amerikanska storstadens liv och förfall fortsätter...
“
FÖRUTSÄTTNING NUMMER 4: En tillräckligt hög koncentration av människor måste finnas i området, oavsett varför människorna befinner sig där. Detta gäller även de människor som vistas där för att de bor där.
”



I detta kapitel tar Jane Jacobs upp den fjärde nödvändiga förutsättningen för en blomstrande urban mångfald: täthet av människor. Som Jacobs påpekar så förstår många behovet av täthet när det gäller stadskärnorna. Av någon anledning har dock många svårt att inse att det även är en eftersträvansvärd ingrediens i stadsmiljöer utanför stadskärnan, där bostäder är dominerande. Hon väljer därför att fokusera på just den frågan.

Som Jacobs framhåller så har hög befolkningstäthet under lång tid betraktats som något dåligt, ohälsosamt och otrevligt. Hon menar dock att det är en felaktig koppling. Man måste skilja på bostadstäthet och trångboddhet. Trångboddhet kan vara ett problem i områden med hög bostadstäthet likaväl som i områden med låg bostadstäthet.

“
Alla hatar trångboddhet, och de som själva är trångbodda hatar den allra mest. Det är nästan ingen som väljer att bo trångt. Däremot är det många som väljer att bo i områden med hög bostadstäthet. De bostadsområden som har trångboddhet, oavsett om de har låg eller hög bostadstäthet, är oftast områden som inte fungerade ens när de beboddes av icke trångbodda invånare med valfrihet. De invånare som kunde välja flyttade därifrån.

De områden som har avskaffat trångboddheten med tiden, eller lyckats undvika trångboddhet i flera generationer, är oftast sådana områden som fungerat och som både lyckas behålla och locka till sig människor med valfrihet. De väldiga grå bälten med relativt låg bostadstäthet som omgärdar våra storstäder och som antingen håller på att förfalla och överges eller håller på att förfalla och bli överfulla, är viktiga tecken på att alltför gles bebyggelse fungerar dåligt i storstäder.
”


Det går enligt Jacobs inte att ge ett exakt mått på en lämplig bostadstäthet. Det bästa måttet är de effekter i form av urban mångfald som tätheten skapar. En lämplig täthet är alltså den som maximerar den urbana mångfalden. Hon ger dock några fingervisningar om ungefär var gränserna mellan olika täthetsgrader går. Jacobs räknar i acres, vilket motsvarar ca 0,4 hektar. I det följande har jag räknat om måtten till hektar. En hektar är 10000 kvadratmeter, vilket motsvarar ett kvarter som är 100x100 meter.

Det Jacobs framförallt varnar för är det hon kallar "mitt-emellan-tätheter". Det vill säga befolkningstätheter som varken ger attraktiva förorter eller fungerande innerstäder. Områden med "mitt-emellan-tätheter" får storstadens problem utan dess fördelar. Rena förorter bör enligt Jacobs inte ha mer än ca 25 bostäder/ha bostadsmark. Där når man den undre gränsen för "mitt-emellan-tätheter".

Den övre gränsen går där "ett verkligt stadsliv kan börja blomstra", vilket enligt Jacobs är någonstans över ca 250 bostäder/ha bostadsmark. Det innebär en bra bit över 400 personer/ha bostadsmark med det idag brukliga ratiot bostäder/boende.

“
Om målet är ett vitalt stadsliv, är det uppenbart att bostadstätheten bör vara så hög som den behöver vara för att leda till en stadsdels maximala potentiella mångfald. Varför kasta bort en stadsdels och en befolknings potential till ett spännande och spänstigt stadsliv?
”




Jacobs framhåller dock att tätheten kan bli för hög och tecknet på det är att den börjar hämma mångfalden. Anledningen är att en allt högre bostadstäthet så småningom kräver ökad standardisering av husen och det skadar mångfalden. Man får inte bli för effektiv utan bör tillåta en viss variation mellan byggnaderna.

Det enda sättet att behålla variationen, samtidigt som man har en tillräcklig befolkningstäthet, är genom att bebygga en stor del av marken. Om man istället lämnar en stor del av marken obebyggd så får man ofta välja mellan långt driven standardisering eller låg befolkningstäthet. Jacobs varnar dock för exploateringstal som närmar sig 70 procent av ytan. Så mycket är inte lämpligt att bebygga. Den övre gränsen för lämplig bostadstäthet sätter Jacobs därför efter vissa funderingar runt 500 bostäder/ha bostadsmark.

“
Att hävda att städerna behöver många bostäder som täcker en stor del av markytan, vilket jag påstår, brukar normalt sett betraktas som värre än att heja på en människoätande haj. Men tiderna har förändrats sedan Ebenezer Howard betraktade Londons slumkvarter och drog slutsatsen att stadslivet måste upphöra om människorna skulle kunna räddas.

De framsteg som gjorts inom mindre stagnerande områden än stadsplanering och bostadsbyggande, områden som sjukvård, renhållning och epidemiologi, näringslära och arbetsrätt, har revolutionerat de farliga och förnedrande förhållanden som en gång var oskiljaktigt förknippade med livet i tätt bebyggda städer.
”


Enligt Jacobs är det hög tid att byta perspektiv. Höga koncentrationer av människor är inget ont, utan tvärtom en förutsättning för ett rikt, varierat och spännande storstadsliv.

Tidigare inlägg i serien:
Studiecirkel om Jane Jacobs
Jane Jacobs: Förord
Jane Jacobs: Inledning
Trottoarens funktioner: Trygghet
Trottoarens funktioner: Kontakt
Trottoarens funktioner: Barnuppfostran
Parkens funktioner
Bostadsområdets funktioner
Vad som alstrar mångfald
Behovet av blandade primära funktioner
Behovet av små kvarter
Behovet av äldre byggnader
Gå med i YIMBY Malmö

YIMBY Malmö om: , , , , , , , , ,

Bloggar om: , , , , , , , , ,

Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Skriv in kommentar
Kommentarer:
Denna artikel är publicerad både här och på Yimby Uppsala, Yimby Göteborg och Yimby Stockholm.
Kommentarerna nedan är från alla dessa siter.
 0
Martin Ekdahl (18 November 2011 11:02):
Jag skrev ett jättelångt resonemang om "mitt-emellan-täthet" som svar på denna artikel. Sen insåg jag att jag och Jacobs förmodligen tänker likadant. Mitt resonemang: Mitt-emellan-täthet är inte av ondo om det är ett temporärt tillstånd med potential för förtätning. Det är av ondo om det är det planerade sluttillståndet för det avsedda området.
 0
Anders Norén (18 November 2011 11:20):
Här bör man observera att Stockholms innerstad inte kommer upp i Jacobs önskade bostadstäthet (100 bostäder per acre). Maria församling, som är mest tätbefolkad, har 53 bostäder per acre. Innerstaden i genomsnitt (om man undantar Engelbrekt och Oscar med norra och söder Djurgården) har blott 33.

Marias täthet ger uppenbart tillräckligt underlag för kommersiell verksamhet, men antagligen inte tillräckligt underlag för den sociala kontroll som enligt Jacobs kännetecknar en levande stadsmiljö.
 0
Johannes Hulter (18 November 2011 12:04):
Martin: Ja, det där är en intressant fråga i områden som håller på att urbaniseras. Det borde vara som du säger.

anders: Jag är dålig på Stockholm - men räknar du verkligen bara bostadsmarken nu? Det är den Jacobs avser. Alltså inte inkl vägar, parker etc. Ett kvarter på 100x100 meter bör alltså ha mellan 250 och 500 bostäder. Det är ju inte jättemycket faktiskt. Ett kvarter på 100x100 meter har en omkrets på 400 meter. Jacobs krav är alltså uppfyllda om ett hus som upptar 20m fasad innehåller ca 15-20 bostäder. (Kvarter mindre än 100x100 behöver naturligtvis färre bostäder för att nå Jacobs täthet.) Och det är väl ungefär så det brukar se ut i våra kvartersstäder?
 0
Karl (18 November 2011 14:31):
Hur ser tätheten ut i det storskaliga miljonprogrammet? Där saknas givetvis de andra förutsättningarna Jacobs diskuterar, men om tätheten är hög nog kan man antagligen åstadkomma mycket om man försöker få till något som mer liknar en stadsstruktur, jfr. den pågående Husby-debatten.
 0
Johannes Hulter (18 November 2011 14:56):
Karl: Det där är intressant. Jacobs lyfter ju fram relationen mellan markexploatering/standardisering/befolkningstäthet. Det där kom ju att bli tydligt i den storskaliga 60-tals planeringen - som ju faktiskt kom efter att hennes bok kom ut. Vill man höja befolkningstätheten (vilket man ville under 60-talet) men vägrar att exploatera mer av marken (eftersom det ska finnas prärier mellan husen) så blir resultatet en långt driven standardisering av husen (vilket skadar mångfalden).

Ofta har dock dessa områden ganska låg befolkningstäthet jämfört med innerstaden, trots att husen kan vara höga. Rinkeby är väl ett av få undantag, jfr: http:​/​/​www.​usk.​stockholm.​se/​arsbok/​b0​39.​htm

Men kompletterar man med Jacobs fyra förutsättningar så blir det förstås bra... :)
 0
Niklas Öhrström (18 November 2011 17:04):
Angående Järva så gjorde jag en överslagsberäkning. Rinkeby har en rätt hög täthet. Men tätheten som anges i den länk Johannes tog med beror på hur stor del av det intilliggande Järvafältet som är medtaget. Husby (som saknar radhus och villor) har i den bebyggda delen en folktäthet på närmare 200 personer per hektar, vilket är jämförbart med innerstan.

De flesta hus har 5 våningar bortsett från ett gäng skivhus med 8 våningar.

Men problemet med Husby är väl att bostäder är det enda som finns, bortsett från ett torftigt centrum och äventyrsbad. Tätheten på allt annat än bostäder är rätt låg.
 0
Niklas Öhrström (18 November 2011 17:09):
Spontant tycker jag att Jacobs krav på täthet är rätt högt satt. Finns det överhuvudtaget några städer (eller ens stadsdelar) i västvärlden som lever upp till det?
+1
Karl (18 November 2011 17:20):
Jo, givetvis är områden som Husby problematiska på andra sätt. Men i de fall det finns hög täthet bör det i alla fall finnas förutsättningar för vissa förbättringar.
1 person gillar detta
 0
Ola Halvardsson (18 November 2011 21:23):
@Anders
Nu gissar jag bara men har inte många stadsdelar i Stockholms innerstad, en betydligt större befolkning som vistas där jämfört med hur många som bor där? Inte bara arbetsplatser utan nöjen osv. Det borde leda till ett bra underlag av kommers på bekostnad av andra områden.
Vad jag vet är södra station och lilla Essingen två av stadens mest tätbefolkade områden, dock är det ganska små områden.
 0
Jan Wiklund (19 November 2011 16:47):
Har ni förresten sett Jesper Meijlings formulering om det här? Otroligt skarpt sagt: http:​/​/​meijling.​net/​visa.​php?​id=​136

"Före industrisamhällets färdiga förortsanläggningar tog över, var det att skapa en grundläggande ekonomisk livskraft som stod i centrum för stadsplaneringen. Det var för att öka utbytet och tillväxtmöjligheterna som man planerade för mängder av funktioner på samma plats. Små kvarter och mycket gator var inte för vykortens skull, utan för att öka tillgänglighet, genomströmning, exponering, spridningseffekter. Många, mindre fastigheter var inte för det trevliga utseendet, utan för att kunna ha en spridning i förnyandet av fastighetsbeståndet, och på det viset få olika hyresnivåer och därmed möjligheter för till exempel nya företag med osäkra intäkter. Koncentrationen och blandningen av människor var inte för den häftiga känslan, utan för att inte tunna ut efterfrågan. Kort sagt, städerna planerades den gången för att vara platser där man kunde skapa välstånd."
 0
Martin Ekdahl (19 November 2011 23:33):
Varför går inte alla inlägg att uppåttumma?
 0
Johannes Hulter (20 November 2011 19:37):
Niklas: Det är bostäder/ha bostadsmark. Gator, parker etc är inte medräknade.

Illustration: Ett kvarter som är 100x100 meter behöver alltså mellan 0,75-1,25 bostäder/meter fasadyta. Det är ju inte tokmycket. De flesta kvarter i svenska innerstäder klarar nog det hyfsat.
+1
Johannes Hulter (20 November 2011 19:39):
Martin: Det är nog för att vi samkör kommentarer från olika yimby-sidor. Du kan förmodligen bara "tumma" kommentarer från samma sida. (Right Anders?)
1 person gillar detta
 0
Alexander Åkerman (21 November 2011 18:14):
Var hamnar nyare stadsdelar som Hammarbysjöstad på Jacobs skala? Och hur relevant är jacobs siffror med antalet bostäder - vi bor ju allt färre i dagens bostäder än vad vi gjorde förut...
 0
Anders Norén (21 November 2011 18:55):
Jag tänker inte ta gift på att Jacobs täthetsbegrepp inkluderar omgivande gator och parker (framför allt för att mitt ex av boken befinner sig 50 mil härifrån) men täthetsresonemanget mister sin poäng om det bara är på kvartersnivå man ska räkna. Ett 64*64-meters kvarter (en acre) med 100 bostäder i gör ju ingen stad.
 0
Johannes Hulter (21 November 2011 19:10):
Alexander: Ja, det där är intressant. Vi behöver kanske ännu högre tätheter just pga det.

anders: Jag har bara översättningen framför mig men där är det tydligt att det är bostadsmark som gäller. Vad jag minns från originalet talar hon om just "net acre of residential land". Annars hade tätheten (precis som du sa) varit orimligt hög.

Det är uppenbart att JJ vill se en stor variation i kvarteren (helst allt från enfamiljshus till höghus). Det sätter en naturlig gräns för tätheten.

Naturligtvis gör inte ett kvarter en stad. Jag utgår från att hon menar något sorts genomsnitt i en stadsdel.
 0
Anders Norén (21 November 2011 21:27):
Johannes: Grejen är att jag har inte betraktat hennes siffra som orimligt hög, jag har betraktat den som en funktion av 1) att hon bodde på Manhattan och inte i Eksjö och 2) hon skrev boken för 50 år sedan, när den genomsnittliga bostadsytan per person var i bästa fall hälften av idag. Kläm in dubbelt så många personer per lägenhet i Maria församling - dvs. som det var i Sverige före miljonprogrammet - och vips är man uppe i Jacobs täthet även på stadsdelsnivå.

I USA har man heller aldrig varit mycket för det där med obebyggda innergårdar (en konsekvens av den sydligare breddgraden?) vilket gör att även låg bebyggelse har ett högt exploateringstal.

Nåja. Jag ska inte försöka övertyga dig om något som jag kan ha missförstått - men nu förstår du i alla fall hur jag har resonerat.
 0
Johannes Hulter (21 November 2011 22:43):
Anders: Jag har tänkt precis som du tidigare. Det var först när jag lusläste texten den här gången som jag insåg att JJ talade om en betydligt lägre täthet än jag trott. Sedan får man ju skilja på befolkningstäthet och bostadstäthet (som vi varit inne på tidigare). JJ pratar ju om båda men det aktuella resonemanget rör bostadstäthet. Som Alexander påpekar behövs det kanske högre bostadstäthet idag för att få samma befolkningstäthet.
 0
Johannes Hulter (22 November 2011 12:10):
Dessutom undrar jag om det verkligen är så enorm skillnad i täthet mellan området där JJ levde (555 Hudson street) och tex Eslövs stadskärna (även om jag inte kan Eslöv). Även på små orter finns det ofta några kvarter i stadskärnan som ser ut som "riktig stad", med relativt hög täthet. Skillnaden brukar vara att det just bara är ett eller ett par kvarter som har den tätheten.

Och Manhattan diffar ju väldigt mycket i täthet mellan olika områden.
 0
Ragnar Lind (22 November 2011 19:26):
Det är inte bara "förortsanläggningar" (se Jan Wiklunds länkhänvisning den 19/11 kl 16.47 ovan) som sätts i brand. De sk förorter vi såg brinna i London i somras är något helt annat. Efter en del efterforskningar på Wikipedia, Googles gatubilder, och vad som vi såg på TV-skärmarna, mm, framträder en helt annan bild. Hampstead ser tex ut som ett småtrevlig stadsdel med typiska engelska låga hus i kvartersform och mycket butiker i bottenplanen (som alltså plundrades). "Förorter" som Enfield och Croydon är flerhundraåriga, gamla städer. Enfield är stort som Norrköping, Croydon stort som Malmö. De kvarter som brändes såg ut som vanliga stadskvarter, och butikerna som plundrades kunde mycket väl ha givit en del arbetstillfällen. Ja, jag har undrat en del över det här.
Storlondon är förutom City of London indelat i 32 "kommuner". Till de längst i norr och söder liggande (dvs Enfield resp Croydon) är det ca 15km. De i öst och väst verkar ligga något längre ut från centrum, ca 2 mil. Det är med Stockholmsmått mätt inte långt. Inom detta område bor det, som jag tolkar Wikipedia, närmare 8 miljoner människor, trots mestadels relativt låg bebyggelse. Man undrar ju hur det är möjligt.
 0
Karl (23 November 2011 00:05):
@Johannes Åsberg: Det är stor skillnad. Många (de flesta?) svenska städer har stadskärnor där det knappt bor några alls (tänk ex. Västerås) trots att städerna i sig är stora med svenska mått mätt. Detta är ett sorgligt resultat av saneringarna på sextiotalet.
 0
Martin Ekdahl (23 November 2011 16:13):
Karl:

Just därför borde det byggas fler bostäder i stadskärnorna.
 0
Alf . (24 November 2011 03:12):
Karl
"Det är stor skillnad. Många (de flesta?) svenska städer har stadskärnor där det knappt bor några alls (tänk ex. Västerås) trots att städerna i sig är stora med svenska mått mätt. Detta är ett sorgligt resultat av saneringarna på sextiotalet."
Martin
"Just därför borde det byggas fler bostäder i stadskärnorna."


Saneringen var inte bra för Sverige man borde ha sparat gamla hus och rustat upp dom och sedan försökt bygga nytt bredvid den gamla stadskärnan.
Jag tror det byggs en del i de centrala delarna av svenska städer.
Exempelvis det statistiska område som kallas centrala staden i Västerås har ökat sin befolkning med 49% mellan åren 2005-2010.
Mycket av det nybyggda hamnade i och för sig strax utanför Stadskärnan men i alla fall.
Ett annat område som delar av, också räknas som stadskärnan ökade med 13,2% i Västerås.
Kommunen ökade med 8,6% Under samma år. Utanför tätorten ökade befolkningen med 10,5%. Det mesta av dom 10,5% borde ha gått att klämma in i tätorten och i närheten av stadskärnan om man hade velat.

Örebro har ett statistikområde kallat city det ökade med 11,5% mellan åren 2003-2009 samtidigt som kommunen ökade med 6,1%.
Det finns troligtvis många andra liknande exempel i Sverige.
 0
Karl (24 November 2011 08:19):
Alf: Intressanta siffror som tyder på att det i alla fall går åt rätt håll! Det är ett antal år sedan jag var i Västerås nu, men då var centrala staden nästan mardrömslik, så det är ju bra om de har fått in mer bostäder.

Saneringarna var överlag en katastrof för landets provinsiella städer, mycket värre än Stockholmsrivningarna. Man kan med rätta kritisera Norrmalmsregleringen, men huvuddelen av Stockholms innerstad berördes inte av den. Saneringarna ute i landet skövlade å andra sidan ofta större delen av det historiska fastighetsbeståndet i en stad, nästan allt när det var som värst, och byggde betongvaruhus och parkeringar där de historiska täta stadskärnorna hade funnits. Man tog inte bara ifrån folk deras historia utan i många fall även all möjlighet att bo i riktig stadsmiljö, i den mån sådan tidigare hade funnits.
FÖLJ OSS
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Malmö:s medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY Malmö är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Malmö skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsdelar - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar värdefull odlingsmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver ekonomisk och ekologiskt kostsam bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY Malmö vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer. Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY Malmö vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och avspegla intressant och utmanade arkitektur.

YIMBY MALMÖ PÅ TWITTER
 Twitter
 
...

Forum
Allmänt
Uthyrningsdel
19 Mars 12:57 av Tom Keller
Arkitektur
Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januari 14:08 av Sebastian Dahl
Arkitektur
Welthauptstadt Germania vs. Berlin
6 Juli 2023 11:50 av Carl S
Allmänt
Spamanvändare?
15 December 2021 13:42 av Erik Westberg
Arkitektur/Kvartersstad
Hur kan kan La Sagrade Familia vara så tätbefolkat?
9 Februari 2021 17:46 av Henrik Tuvberger
Forum

ANDRA BLOGGAR
Andra städer med YIMBY-nätverk:
YIMBY STHLM
YIMBY Göteborg
YIMBY Uppsala
YIMBY Norge

Andra bloggar:

Better Block

Better Cities & Towns

Bostadsupproret

Congress For The New Urbanism

Fotgängarnas Förening

Framtidsveckan Sofielund

Förenade Sofielund

Hela Staden

Malmö Stad

Malmöhus som jag ser det

National Main Street Center

Norra Sorgenfri Nu

Odla i Stan

The Pop-Up City

Skåne Innovation Week

Small Growth America

Streetbog USA

Urban Green Design

Walk Score

Walkable Communities Inc

Öresundsbloggen


RSS  RSS-flöde


Bloggtoppen.se Top Politik bloggar
Politik bloggar Creeper Bloggar.Topplista.se