Stadens Fördelar - Blandade Funktioner

Malmöarkitekten Jon Cederberg går igenom stadens kvaliteter. Det här blogginlägget handlar om fördelarna med blandade funktioner. Ovan syns den pittoreska stadsdelen Södra Sofielund där townhouses av olika åldrar samsas med småföretag och mindre indrusiverksamheter. (Foto: Jon Cederberg - YIMBY)

Integrerade funktioner skapar stadsliv
Med funktioner menar jag i detta sammanhang boende, kontor, skola, vård, handel, tjänster och service. Stadsdelar med blandade funktioner blir levande genom att olika människor med olika ärenden använder samma gaturum vid olika tid på dygnet.  På så sätt blir det aldrig helt tomt på folk. Variationen ger liv.

1979 lanserades Ridley Scotts film Alien med undertiteln "In space no one can hear you scream". Ungefär samtidigt blev det tydligt att detta epitet även gällde för de funktionsseparerade områden som stadsrivningarna och SCAFT-zoneringen orsakat. Efter arbetstid blev stadskärnorna tomma på liv eftersom bostäderna där hade ersatts av kontor. Folktomma blir även stormarknader, industriområden och så kallade företagskluster eller företagsbyar. De modernistiska bostadsområdena var å sin sida folktomma under arbetstid eftersom konceptet de bygger på utgick från en befolkning av kärnfamiljer där kvinnorna skötte hemmet, medan mannen förvärvsarbetade. Nu bebos de flesta lägenheterna av singlar eller par där båda arbetar. Tack vare hög arbetslöshet och skolkande ungdomar i förorterna finns det något liv där över huvud taget.

Mångfald ger valfrihet och trygghet
Valfrihet finns inte inom likriktning. I köpcentrum och gallerior där  franchiseföretag är de enda som får plats blir valet mellan att handla på H&M på Entré eller H&M på Mobilia.
Multifunktionella områden med både boende, arbetsplatser, handel, nöjen och kultur är mer ekologiskt och socialt hållbara än isolerade områden samtidigt som de är ekonomiskt robusta.  Ekologiskt hållbara eftersom resor förkortas när det är nära till allt. Ekonomiskt robusta genom att alla verksamheter, även konkurrerande, gynnar varandra utan att vara avhängiga varandra. Likt parallellkopplade lampor kan en försvinna utan att det påverkar de övriga. I för- och bruksorter släcks alla lampor när en slocknar. Socialt hållbara eftersom ingen toppstyrning krävs och de många verksamheterna gör att vuxna tar en naturlig plats i offentliga rummet.

Att separera bostadsområden från arbetsplatser och köpcentrum skapar tidskrävande, dyr och framförallt miljöfarlig pendling, samt döda/ trista områden. Saknas civila vuxna i det offentliga rummet får kriminella element verka ostört. Man sätter in akutlösningar som rädda kvarterspoliser utan lokal förankring när resultatet av den misslyckade stadsplaneringen går över styr. Plåster på sår som är djupare än så.

Tvådimensionella planverktyg skapar segregade områden
Att stadsplanerna ersattes av detaljplaner, som för varje fastighet beskriver vilken byggnad som byggas där med form, höjd och funktion, har inte bara genererat en otympligt byråkratisk apparat, som fördyrar byggprocessen, utan låser även möjliheten för variation och skapar monotoni.
Plan- och Bygglagens tvådimensionella littrering är ett verktyg för tvinga fram zonering och att gå ifrån stadens karaktäristiska blandning av funktioner.

I detaljplaner markeras varje byggnad med en bokstav för vilken funktion stadsbyggnadskontoret och stadsbyggnadsnämnden anser lämpligt. A, som betäcknade allmänt ändamål, har tagits bort. Nu används B för bostäder, C för centrumanläggning, D för vård, E för tekniska anläggningar, F för flygtrafik, G för bilservice, H för handel, J för industri, K för kontor och hotell, R för kultur, S för skola, osv.

Ett sånt fyrkantigt teknokratiskt sätt att förstå, eller snarare inte förstå, ett samhälle på. "Ska vi planera in lite kultur i nybygget också? Sätt ett R på den där fastigheten är du snäll."
Visst används kombinationer som BC eller BH ibland, efter planarkitekternas godtycke, men eftersom detaljplanen är juridiskt bindande går det inte att justera utan en utdragen dyr process om man märker att förutsättningarna att driva verksamheter har förbättrats.



Ett samtida exempel från Malmö är fastigheten Oket 22, mellan Debaser och Grand på Möllevången, som just nu bebyggs av PEAB  efter ritningar av FOJAB. Inför försäljningen väljer man att kalla bostadsrättsföreningen Brf Bageriet trots att man inte ens ger plats för ett litet baklavabageri, då alla bottenvåningarna helt utgörs av lägenheter. Detta trots att de fyra byggnaderna ligger vid stråket Norra Parkgatan och inom gångavstånd till station Triangeln längs Friisgatan.

Byggnaderna ger bättre eller sämre förutsättningar
Räcker det inte med att funktionerna är i samma område? Självklart är det ett steg från monotont bostadsområde till stadsdel att inhysa fler funktioner än bara bostäder. Då blir det mer än en sovstad. Men för att i positiv bemärkelse även ge plats åt det oplanerade på det sätt som karaktäriserar levande städer krävs möjlighet för verksamheter i bottenplan, källarplan, på första våningarna och takterrasserna. Ett av de bästa exemplen på byggnader med blandade funktioner är Downtown Atletics Club i New York.

Downtown Atletics Club, New York

Är det nödvändigt med olika funktioner i samma byggnad? Kanske inte, en stadsdel kan ju såklart ha blandade funktioner även om de är uppdelade i separata byggnader. Den urbana kvaliteten med integrerade funktioner ökar dock när funktionerna blandas i samma hus.Tanken med gallerior bygger ju på att man ska kunna erbjuda all handel inom en och samma byggnad. Detta resulterar ofta i tomma gator, då butikerna inte vänder sig mot dem utan mot den inre gång som stängs på kvällen och alla tvingas gå runt en koloss till byggnad som inte är tänkt att besökas annat än inifrån. Tätbebyggda fastigheter med blandade funktioner och som vänder sig mot gatan optimerar stadslivet.



Kvarteret Korpen från 1967 på Rådmansvången i Centrala Malmö har en kommersiell bottenvåning med butiker som Åhléns och Musik&Konst som vänder sig motgatan och gör den levande, till skillnad från Gallerian Triangeln på andra sidan gatan. (Foto: Jon Cederberg - YIMBY)



Sektion av Kvarteret Korpen.

Exempel från Malmö
Genom det smarta sättet att bebygga tomten; med ett helt plan garage, ett helt plan butiker, upphöjd innergård med två förskolor och kontor och serveringslokaler för bottenvåningens verksamheter, samt ytterligare 8 våningar (plus vind) av lägenheter i tre skivhus, är tomten så tätbebyggd att e-talet är nära 4 samtidigt som lägenheterna både får förortens 'ljus och luft' och innerstadens rika utbud och närhet till allt. Dubbelt så tätbebyggt som de annnars tätaste stadsdelarna Davidshall, Slottsstaden och Lugnet. Fyra gånger så tätbebyggt som Västra Hamen och Rosengård. Åtta gånger så tätbebyggt som Lindeborg och inte mindre än Tjugo gånger tätare än Bunkeflostrand.

Platser med potensial
Områden som skulle må bra av mer variation av funktionerna är SCAFT-planerade miljonprogram som Lindeborg och Rosengård, Stormarknader som Svågertorp och Bulltofta, samt villamattor som Bunkeflostrand och Videdal. Gylins Trädgård, Hammars Park, Ön. När man bygger nytt i Malmö hoppas vi att man i fortsättningen praktiserar visionen om att bygga den täta blandstaden man talar så gott om och inte slösar dyrbar mark på enfunktionella områden.
 

Tidigare inlägg i serien Stadens Fördelar:

Folktäthet 2012-04-15
Täthet 2012-04-23
Sammanhängande bebyggelse och stråk 2012-05-13
Centralitet 2012-06-04
Orienterbarhet 2012-06-20
Blandad Bebyggelse 2012-06-25