Utskrift från malmo.yimby.se
....

Stadens Fördelar - Blandade Funktioner

 
Hellens Plåtslageri och townhouses

Malmöarkitekten Jon Cederberg går igenom stadens kvaliteter. Det här blogginlägget handlar om fördelarna med blandade funktioner. Ovan syns den pittoreska stadsdelen Södra Sofielund där townhouses av olika åldrar samsas med småföretag och mindre indrusiverksamheter. (Foto: Jon Cederberg - YIMBY)

Integrerade funktioner skapar stadsliv
Med funktioner menar jag i detta sammanhang boende, kontor, skola, vård, handel, tjänster och service. Stadsdelar med blandade funktioner blir levande genom att olika människor med olika ärenden använder samma gaturum vid olika tid på dygnet.  På så sätt blir det aldrig helt tomt på folk. Variationen ger liv.

1979 lanserades Ridley Scotts film Alien med undertiteln "In space no one can hear you scream". Ungefär samtidigt blev det tydligt att detta epitet även gällde för de funktionsseparerade områden som stadsrivningarna och SCAFT-zoneringen orsakat. Efter arbetstid blev stadskärnorna tomma på liv eftersom bostäderna där hade ersatts av kontor. Folktomma blir även stormarknader, industriområden och så kallade företagskluster eller företagsbyar. De modernistiska bostadsområdena var å sin sida folktomma under arbetstid eftersom konceptet de bygger på utgick från en befolkning av kärnfamiljer där kvinnorna skötte hemmet, medan mannen förvärvsarbetade. Nu bebos de flesta lägenheterna av singlar eller par där båda arbetar. Tack vare hög arbetslöshet och skolkande ungdomar i förorterna finns det något liv där över huvud taget.

Mångfald ger valfrihet och trygghet
Valfrihet finns inte inom likriktning. I köpcentrum och gallerior där  franchiseföretag är de enda som får plats blir valet mellan att handla på H&M på Entré eller H&M på Mobilia.
Multifunktionella områden med både boende, arbetsplatser, handel, nöjen och kultur är mer ekologiskt och socialt hållbara än isolerade områden samtidigt som de är ekonomiskt robusta.  Ekologiskt hållbara eftersom resor förkortas när det är nära till allt. Ekonomiskt robusta genom att alla verksamheter, även konkurrerande, gynnar varandra utan att vara avhängiga varandra. Likt parallellkopplade lampor kan en försvinna utan att det påverkar de övriga. I för- och bruksorter släcks alla lampor när en slocknar. Socialt hållbara eftersom ingen toppstyrning krävs och de många verksamheterna gör att vuxna tar en naturlig plats i offentliga rummet.

Att separera bostadsområden från arbetsplatser och köpcentrum skapar tidskrävande, dyr och framförallt miljöfarlig pendling, samt döda/ trista områden. Saknas civila vuxna i det offentliga rummet får kriminella element verka ostört. Man sätter in akutlösningar som rädda kvarterspoliser utan lokal förankring när resultatet av den misslyckade stadsplaneringen går över styr. Plåster på sår som är djupare än så.

Tvådimensionella planverktyg skapar segregade områden
Att stadsplanerna ersattes av detaljplaner, som för varje fastighet beskriver vilken byggnad som byggas där med form, höjd och funktion, har inte bara genererat en otympligt byråkratisk apparat, som fördyrar byggprocessen, utan låser även möjliheten för variation och skapar monotoni.
Plan- och Bygglagens tvådimensionella littrering är ett verktyg för tvinga fram zonering och att gå ifrån stadens karaktäristiska blandning av funktioner.

I detaljplaner markeras varje byggnad med en bokstav för vilken funktion stadsbyggnadskontoret och stadsbyggnadsnämnden anser lämpligt. A, som betäcknade allmänt ändamål, har tagits bort. Nu används B för bostäder, C för centrumanläggning, D för vård, E för tekniska anläggningar, F för flygtrafik, G för bilservice, H för handel, J för industri, K för kontor och hotell, R för kultur, S för skola, osv.

Ett sånt fyrkantigt teknokratiskt sätt att förstå, eller snarare inte förstå, ett samhälle på. "Ska vi planera in lite kultur i nybygget också? Sätt ett R på den där fastigheten är du snäll."
Visst används kombinationer som BC eller BH ibland, efter planarkitekternas godtycke, men eftersom detaljplanen är juridiskt bindande går det inte att justera utan en utdragen dyr process om man märker att förutsättningarna att driva verksamheter har förbättrats.Fastigheten Oket 22 med beteckningen B för bostäder



Ett samtida exempel från Malmö är fastigheten Oket 22, mellan Debaser och Grand på Möllevången, som just nu bebyggs av PEAB  efter ritningar av FOJAB. Inför försäljningen väljer man att kalla bostadsrättsföreningen Brf Bageriet trots att man inte ens ger plats för ett litet baklavabageri, då alla bottenvåningarna helt utgörs av lägenheter. Detta trots att de fyra byggnaderna ligger vid stråket Norra Parkgatan och inom gångavstånd till station Triangeln längs Friisgatan.

Byggnaderna ger bättre eller sämre förutsättningar
Räcker det inte med att funktionerna är i samma område? Självklart är det ett steg från monotont bostadsområde till stadsdel att inhysa fler funktioner än bara bostäder. Då blir det mer än en sovstad. Men för att i positiv bemärkelse även ge plats åt det oplanerade på det sätt som karaktäriserar levande städer krävs möjlighet för verksamheter i bottenplan, källarplan, på första våningarna och takterrasserna. Ett av de bästa exemplen på byggnader med blandade funktioner är Downtown Atletics Club i New York.Downtown Athletics Club

Downtown Atletics Club, New York

Är det nödvändigt med olika funktioner i samma byggnad? Kanske inte, en stadsdel kan ju såklart ha blandade funktioner även om de är uppdelade i separata byggnader. Den urbana kvaliteten med integrerade funktioner ökar dock när funktionerna blandas i samma hus.Tanken med gallerior bygger ju på att man ska kunna erbjuda all handel inom en och samma byggnad. Detta resulterar ofta i tomma gator, då butikerna inte vänder sig mot dem utan mot den inre gång som stängs på kvällen och alla tvingas gå runt en koloss till byggnad som inte är tänkt att besökas annat än inifrån. Tätbebyggda fastigheter med blandade funktioner och som vänder sig mot gatan optimerar stadslivet.Kv. Korpen



Kvarteret Korpen från 1967 på Rådmansvången i Centrala Malmö har en kommersiell bottenvåning med butiker som Åhléns och Musik&Konst som vänder sig motgatan och gör den levande, till skillnad från Gallerian Triangeln på andra sidan gatan. (Foto: Jon Cederberg - YIMBY)Kv. Korpen



Sektion av Kvarteret Korpen.

Exempel från Malmö
Genom det smarta sättet att bebygga tomten; med ett helt plan garage, ett helt plan butiker, upphöjd innergård med två förskolor och kontor och serveringslokaler för bottenvåningens verksamheter, samt ytterligare 8 våningar (plus vind) av lägenheter i tre skivhus, är tomten så tätbebyggd att e-talet är nära 4 samtidigt som lägenheterna både får förortens 'ljus och luft' och innerstadens rika utbud och närhet till allt. Dubbelt så tätbebyggt som de annnars tätaste stadsdelarna Davidshall, Slottsstaden och Lugnet. Fyra gånger så tätbebyggt som Västra Hamen och Rosengård. Åtta gånger så tätbebyggt som Lindeborg och inte mindre än Tjugo gånger tätare än Bunkeflostrand.

Platser med potensial
Områden som skulle må bra av mer variation av funktionerna är SCAFT-planerade miljonprogram som Lindeborg och Rosengård, Stormarknader som Svågertorp och Bulltofta, samt villamattor som Bunkeflostrand och Videdal. Gylins Trädgård, Hammars Park, Ön. När man bygger nytt i Malmö hoppas vi att man i fortsättningen praktiserar visionen om att bygga den täta blandstaden man talar så gott om och inte slösar dyrbar mark på enfunktionella områden.
 

Tidigare inlägg i serien Stadens Fördelar:

Folktäthet
2012-04-15
Täthet
2012-04-23
Sammanhängande bebyggelse och stråk
2012-05-13
Centralitet
2012-06-04
Orienterbarhet
2012-06-20
Blandad Bebyggelse
2012-06-25

Gå med i YIMBY Malmö
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Karl M (27 Juli 2012 14:14):
Jag tror den här debatten kan ges slagkraftigare utrymme om man kopplar samman insikten om tätheten med ett av de stora miljöproblemen i Skåne, nämligen exploateringen av världens bästa åkermark. Nu verkar Länsstyrelsen ha vaknat till liv på den här punkten. Faktum kvarstår att i en tid då jordens befolkning ökar kan vi inte förstöra åkermark hursomhelst. Då passar förtätade städer in som hand i handske.
 0
Jon Cederberg (27 Juli 2012 20:49):
Ja, de stora anläggningarna MAX IV och ESS planeras nu i norra Lund på 9+jord. Men om man ska skydda åkerjorden borde man även lägga krav på att den odlas ekologiskt och varierat vilket nu inte är fallet. Nu har vi mer biologisk mångfald i städerna än på åkermarken/ "naturen".

Istället för att använda pesticider och herbicider och odla monokulturellt kan engagerade bönder odla hållbart, varierat och använda bisahhällen som pollinatörer. Då ökar de intäkterna med 40% plus att honungen de får av bina.
 0
Jon Cederberg (28 Juli 2012 20:13):
En sak jag glömde ta upp i inlägget är Mätvektyg som jag konsekvent försöker att ta med i uppräkningen av stadens kvaliteter. Att mäta blandningen av funktioner gör man väl bäst med att ränka ihop vilka funktioner som finns i ett område. Då får man variationen och en parameter att jämföra med.
 0
Karl M (28 Juli 2012 22:43):
Jag är av den meningen att ESS borde byggas väster om Arlöv på utfyllnadsmark i Lommabukten norr om Spillepengen. Den delen av Lommabukten har haft dålig vattencirkulation sedan Spillepengen började anläggas, dvs övergödd sumpmark. Detta skulle sedan kunna kopplas samman med en ny station i Arlöv ungefär i höjd med Mossvägen/Burlövs center och en gata/allé ungefär en kilometer bort. Lägg till ett sjukhus för specialistvården Malmö och Lund vid stationen (kan byggas på höjden i många våningar!) så skulle Arlöv kunna dra nytta av sitt inklämda läge genom den nya stationen (som ersätter Arlöv och Åkarp med en station där även fjärrtåg kan tänkas stanna).


Det här med åkermarken är definitivt en punkt man kan mobilisera politiskt för. Länsstyrelsen har börjat vakna upp:
http:​/​/​www.​lansstyrelsen.​se/​skane/​Sv/​nyheter/​20​12/​Page.​.​
Men det kräver att det kommunala planmonopolet ersätts av ett regionalt. Inte minst i ett landskap som Skåne där vi har 33 kommuner varav många är små till ytan och som ska konkurrera med varandra på ett destruktivt vis (exv. köpcentra).
http:​/​/​ljungbergsblogg.​blogspot.​se/​20​11_​11_​0​1_​archive.​.​.​
Kan man koppla stadsplaneringen till åkermarkens bevarande har vi definitivt en fråga med riktigt politiskt sprängstoff i Skåne.
 0
Jon Cederberg (29 Juli 2012 14:23):
Ja, det är ju mycket det det handlar om. Att bygga tät blandstad är att hushålla med mark. Att bygga glesa, zonerade områden med, grönområden istället för parker, är att slösa med mark.
 0
Jörgen Sundström (30 Juli 2012 22:51):
Att MAX IV och ESS byggs i norra Lund har sannolikt med närhet till Lunds Tekniska Högskola att göra. I detta fall tycker jag att det är OK att göra avsteg från principen att spara på den goda åkermarken. Lund fick detta i hård konkurrens med andra städer/regioner. ESS kommer att betyda mycket för Öresundsregionen.
 0
Jörgen Sundström (30 Juli 2012 23:16):
Något som vore önskvärt är att införa långsiktiga stadsplaner. Både för nya och befintliga områden som man önskar förändra. T.ex dela upp stora kvarter i mindre eller minska gatubredder (många gator breddades under 1900-talet för biltrafiken). Dessa stadsplaner skulle ju också kunna kombineras med dagens detaljplaner i de fall där detta är önskvärt. I vissa känsliga stadspartier kan det vara bra att ha kvar en möjlighet till lite mer detaljerad styrning.
FÖLJ OSS
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Malmö:s medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY Malmö är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Malmö skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsdelar - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar värdefull odlingsmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver ekonomisk och ekologiskt kostsam bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY Malmö vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer. Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY Malmö vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och avspegla intressant och utmanade arkitektur.

YIMBY MALMÖ PÅ TWITTER
 Twitter
 
...

Vad händer med Rambergsparken
6 December 2016 20:47 av Dick Olofsson-Skugge