Stadens Fördelar - Orienterbarhet

Malmöarkitekten Jon Cederberg går igenom stadens fördelar. Denna vecka orienterbarheten. Lugna gatan är namnet på fyra gator medan andra gator har flera namn.

Orienterbarhet är viktigt för en socialt hållbar stad, inte bara för handikappade, barn, fulla och turister. Alla vinner på att de kan hitta i staden. En dålig adress kan betyda att leveranser kommer fel och i värsta fall att polis, ambulans eller brandkår inte hittar rätt i samband med utryckning. Jag som har lätt för att hitta i städer slås av hur många vanliga människor som verkligen går vilse bara de går runt ett kvarter i en ny stad, eller t o m sin egen. Just därför behöver logiken vara så enkel som möjligt. Arkitekter, stadsplanerare och lantmätare i en stad måste spara på kreativiteten till där den behövs bättre och koncentrera sig på att upprätthålla ett tydligt system. Brist på ett system är inte ett system. All gatumark i ett område kan inte ha samma namn och samma gata bör inte ha olika namn om man förväntar sig att folk ska hitta i staden. (Foto: Jon Cederberg - YIMBY)

Mätverktyg: Adresser

Man orienterar sig i an stad genom adresser. Adresser uttrycker status men skapar rutnätets logik, med parallellgator och tvärgator. Väl framme vid rätt gata ger numret dig positionen. Udda på en sida, jämna på den andra. I Stockholm börjar numreringen från änden närmast kungliga slottet och därifrån uppåt. På så sätt vet man att No 43 alltid ligger centralare än No 53.

(Illustration: Jon Cederberg - YIMBY)

I amerkanska städer fungerar gatorna som ett koordinatsystem där XY-korsningen förklarar var i staden du befinner dig. Manhattan har t ex sina nord-sydliga avenyer med numrering från Alpabeth City till Hudson River, med Fifth Avenue som delar ön i East Side och West Side, och Broadway slingrande ömsom rak ömsom diagonalt upp mot fastlandet. På andra hållet sträcker sig gatorna tätare och bildar stadens karaktäristiska långsmala kvarter, som passar lika bra för radhus som för skyskrapor.

"Standing on the corner of 5th and Vermouth"- Tom Waits.

(Illustration: Jon Cederberg - YIMBY)

I Europa görs numreringen vanligen med udda nummer (1,3,5, osv.) på vänster hand och jämna (2,4,6, osv.) på höger, eftersom vi har för vana att läsa från vänster till höger.


(Illustration: Jon Cederberg - YIMBY)

I Malmö ska vi ju vara lite speciella så har vi de jämna till vänster och de udda till höger.

Platser med potensial

(Illustration: Jon Cederberg - YIMBY)

Metaforen att man åker ner (söderut) till Trelleborg och upp (norrut) till Lomma borde ge påföljden att man från Malmös centrum även åker ner (söderut) till Möllevången och upp (norrut) till Västra Hamnen. De flesta malmöiter säger tvärtom. Ner till uptown och upp till downtown. Högskolan kunde inte komma lägligare.
(Illustration: Jon Cederberg - YIMBY)

För orienterbarheten och stadens egen skull bör ju en gata ha samma namn hela vägen. Adelgatan heter Västergatan, Adelgatan, Östergatan, Drottningtorget, Östra Tullgatan, Östra Förstadsgatan och sedan Sallerupsvägen. Det var nu länge sedan Malmö låg mellan Västergatan och Östergatan. Döp för Guds skull om hela sträckan till Adelsgatan. Det är en och samma gata.

Samma sak med Mäster Nilsgatan, Djäknegatan, Studentgatan och Amiralsgatan. Vem hinner uppfatta att Studentgatan ens existerar förrän man har gått eller åkt vidare på samma gata och den bytt namn igen?

Områden med potensial

I sin motvilja mot fungerande, urbana rutnät kännetecknas de flesta större miljonprogramsområden och senare modernistiska anläggningar av orienteringskartor. Något som bara är nödvändigt eftersom de medvetet gått /går ifrån den grundläggande strukturen av adresserade gator. 

Brf. Huggaren i Kirseberg behöver tydligen en orienteringstavla trots att det inte är ett sjukhusområde.
(Foto: Jon Cederberg - YIMBY)

Hela Persborg behöver tydligen en orienteringstavla för att lotsa dig till de fyra återvändsgränderna och det väl dolda Persborgs Torg. Och titta; lyckas inte själva Persborgsgatan vara tvärgata till sig själv också? (Foto: Jon Cederberg - YIMBY)

 

Likaså Brf. Lugnet i Lugnet. (Foto: Jon Cederberg - YIMBY)

En metod som mer har tilltalat modernister i sitt kamp att eleminera allt urbant liv är landsbygdsadressering. Lite som ett extra postnummer, men lika svårt att hitta i praktiken som postnumret. Att kalla alla gator i ett område vid samma namn är också en vanlig modernistisk manifestation mot urban struktur och orienterbarhet. Det är vanligt i campusområden sjukhus och miljonprogram.

Efter den centrala stadsdelen Lugnet rivits byggdes ett postmodernistiskt komplex upp, med en gata som med sin karaktäristiska anläggningsform hinner korsa sig själv fyra gånger, trots att den mellan Storgatan och Föreningsgatan gott kunde behålla namnet Brogatan. Så istället för att leda till en bro byter Brogatan namn till Lugna gatan när den korsas av Lugna gatan och hindras från att fortsätta över Stålgången och Västra Kanalgatan. (Foto: Jon Cederberg - YIMBY)

(Foto: Jon Cederberg - YIMBY)

Förvirringen förtydligas vid portar som har två skilda adresser. Man har ersatt ett fungerande system men ett bristen av system. Som bevisligen inte fungerar. När jag tog dessa kort blev jag tillfrågad vad jag tog kort på av en kvinna som bor i området. Hon intygade att de ofta fick lov att hjälpa besökare att hitta gatorna i området som avsiktligt designats för att bryta mot det stadens existerande rutnätsstuktur.

Som tur är planeras mycket av det som byggs nu i Malmö med sammanhängande gator som har egna namn. De kreativa modernister och postmodernister som krävt frihet att experimentera för att hitta nya lösningar måste inse när experiment misslyckas. De är självskapade problem. I stället för att leva i misslyckade experiment bör namngivningen på gatorna styras upp och i fortsättningen planeras rätt.