Stadens fördelar - Täthet

Kärleksgatan i Malmö. Malmöarkitekten Jon Cederberg går igenom stadens fördelar. (Foto: Jon Cederberg - YIMBY)

Städer består av tät bebyggelse. Det är vad som skiljer tätort från landsbyggd, speciellt i Sverige. Byggnaderna behöver utgöra en kritisk massa för att skapa staden och varje enskild byggnad tar faktiskt mycket mindre plats än de flesta tror.

Folktätheten, som mitt förra blogginlägg handlade om,  är en förutsättning för stadslivet och ett kriterie för att en stad överhuvudtaget ska existera. Den modernistiska stadsplaneringen experimenterade med att hantera folktätheten som en fråga om förvaring av befolkningen i bostadsområden. Detta gav förödande konsekvenser. Folktätheten blev ett problem istället för en tillgång. Detta kan vi ändra på. Men bara om vi går ifrån de tankesätt som orsakade problemen.

Tätt är inte detsamma som högt
Som signaturen "?":s kommentar visar är det uppenbart att segregerade bostadsområden, som Herrgården, inte är bra på att hantera folktäthet. Byggnaderna just i Herrgården är mellan tre och nio våningar och är väldigt glest bebyggt. Att bygga tätt handlar inte om att bygga högt utan att bygga yteffektivt.

Sammanhängande stad med parker i
Tätheten skapar en närhet mellan allt en stad har att erbjuda. Att bostäder är närmare varandra gör att du har närmre till de du känner än om alla skulle bo utspridda över ett större område. Avstånden till service, nöjen, handel, arbete och t o m natur förkortas och förenklar därigenom vardagslivet. Tätheten gör det lättare att tillgodogöra sig allt staden har att erbjuda. Malmö kallas ju till och med för parkernas stad både trots och på grund av sin närheten mellan allt. Malmö är en stad med parker i, inte en park med bostadsområden i. Kundunderlaget för verksamheter behöver bli tillräckligt stort för att hålla staden vital och fungerande. Det får man genom tät bebyggelse.

Tätheten är direkt avgörande på hur stor yta en stad tar upp, och hur mycket som blir över till annat som t ex värdefull odlingsmark och natur. Här jämförs olika städer och marken de skulle ta i anspråk om alla i hela världen bodde så: http://persquaremile.com/2011/01/18/if-the-worlds-population-lived-in-one-city/

Mätverktyg
Hur mäter man täthet? Höghus innebär i sig inte tätare bebyggelse. Speciellt som de ofta placeras glest för att inte skugga varandra. Bebyggelsetäthet mäter man i exploateringstal (e-tal). Detta får man av sammanlagda våningars golvyta delat med fastighetens yta. e=x m²/y m². På engelska talar man om Floor Area Ratio. Vilket det holländska arkitektkontoret MVRDV anspelade på i titeln till sin bok FARMAX från 1999. I den visar de prov på sin kreativitet att på olika sätt bygga tätt.

I äldreboendet WoZoCo som presenteras i boken FARMAX utnyttjar MVRDV luftrummet ovanför parkeringsplatsen som boyta och ökar därigenom tätheten utan att bygga på höjden.

SPECIFIKA EXEMPEL I MALMÖ

Davidshall E-tal 1,96. Den kanske attraktivaste stadsdelen i Malmö har en täthet nära e-tal 2.

Lugnet  e-tal 1,99. Davidshalls grannstadsdel Lugnet som till stor del är ett bostadsområde med få butiker är samtidigt lika tätbebyggt som Davidshall trots sin annorlunda karaktär.

Gamla Staden e-tal 1,8.
Möllevången e-tal 1,31.
Västra Hamnen e-tal 1,1.

Rosengård (Herrgården) e-tal 0,9.

Lindeborg e-tal 0,5

Bunkeflostrand (Svartmyran) e-tal 0,2.

PLATSER MED POTENTIAL

Om man ska se till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar stadsutveckling är det ju lämpligast att förtäta i områden med god kollektivtrafik. En radie av 600m runt tågstationerna ger ett bra gångavstånd för etableringar av kvarter med blandade bostäder, butiker och kontor. Men även områdena mellan centrala Malmö och Limhamn borde förtätas med stadskvarter så staden hänger samman bättre. Lundavägen till just Lund är också ett perfekt område att förtäta.

Norra Sorgenfri. Mellan Möllevången och Värnhem ligger ett gammalt industriområde med ett flertal ödetomter som Malmö Stadsbyggnadskontor, under ledning av Gunilla Kronvall, har utvecklat ett fantastiskt ambitiöst underlag för. E-tal 0,62.

David Wibergs illustration av Malmö Stads visioner för Norra Sorgenfri.

Mobilia (eller Flensburg som området heter) ligger i direkt närhet till Möllevången och Station Triangeln. Ändå bebyggs området som med en amerikansk shopping mall för bilburna. Detta går helt emot stadens ambitioner om social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet och förtätning i lägen med god kollektivtrafik. E-tal 0,38.

Triangeln, eller Rådmansvången som stadsdelen runt Station Triangeln egentligen heter, är skämmande glest med tanke på hur centralt det är. E-tal 1,33.

Källa: Bebyggelsetäthet och exploateringstal i Malmö, Malmö Stadsbyggnadskontor 2008, Vision Norra Sorgenfri - Inför Omvandling och Planarbete Malmö Stadsbyggnadskontor 2006, Google Earth

Tidigare inlägg i serien Stadens Fördelar:

Folktäthet 2012-04-15