Utskrift från malmo.yimby.se
....

Stadens fördelar - Täthet

 
KärleksgatanKärleksgatan i Malmö. Malmöarkitekten Jon Cederberg går igenom stadens fördelar. (Foto: Jon Cederberg - YIMBY)

Städer består av tät bebyggelse. Det är vad som skiljer tätort från landsbyggd, speciellt i Sverige. Byggnaderna behöver utgöra en kritisk massa för att skapa staden och varje enskild byggnad tar faktiskt mycket mindre plats än de flesta tror.

Folktätheten, som mitt förra blogginlägg handlade om,  är en förutsättning för stadslivet och ett kriterie för att en stad överhuvudtaget ska existera. Den modernistiska stadsplaneringen experimenterade med att hantera folktätheten som en fråga om förvaring av befolkningen i bostadsområden. Detta gav förödande konsekvenser. Folktätheten blev ett problem istället för en tillgång. Detta kan vi ändra på. Men bara om vi går ifrån de tankesätt som orsakade problemen.

Tätt är inte detsamma som högt
Som signaturen "?":s kommentar visar är det uppenbart att segregerade bostadsområden, som Herrgården, inte är bra på att hantera folktäthet. Byggnaderna just i Herrgården är mellan tre och nio våningar och är väldigt glest bebyggt. Att bygga tätt handlar inte om att bygga högt utan att bygga yteffektivt.

Sammanhängande stad med parker i
Tätheten skapar en närhet mellan allt en stad har att erbjuda. Att bostäder är närmare varandra gör att du har närmre till de du känner än om alla skulle bo utspridda över ett större område. Avstånden till service, nöjen, handel, arbete och t o m natur förkortas och förenklar därigenom vardagslivet. Tätheten gör det lättare att tillgodogöra sig allt staden har att erbjuda. Malmö kallas ju till och med för parkernas stad både trots och på grund av sin närheten mellan allt. Malmö är en stad med parker i, inte en park med bostadsområden i. Kundunderlaget för verksamheter behöver bli tillräckligt stort för att hålla staden vital och fungerande. Det får man genom tät bebyggelse.

Tätheten är direkt avgörande på hur stor yta en stad tar upp, och hur mycket som blir över till annat som t ex värdefull odlingsmark och natur. Här jämförs olika städer och marken de skulle ta i anspråk om alla i hela världen bodde så: http://persquaremile.com/2011/01/18/if-the-worlds-population-lived-in-one-city/

Mätverktyg
Hur mäter man täthet? Höghus innebär i sig inte tätare bebyggelse. Speciellt som de ofta placeras glest för att inte skugga varandra. Bebyggelsetäthet mäter man i exploateringstal (e-tal). Detta får man av sammanlagda våningars golvyta delat med fastighetens yta. e=x m2/y m2. På engelska talar man om Floor Area Ratio. Vilket det holländska arkitektkontoret MVRDV anspelade på i titeln till sin bok FARMAX från 1999. I den visar de prov på sin kreativitet att på olika sätt bygga tätt.

WoZoCo

I äldreboendet WoZoCo som presenteras i boken FARMAX utnyttjar MVRDV luftrummet ovanför parkeringsplatsen som boyta och ökar därigenom tätheten utan att bygga på höjden.

SPECIFIKA EXEMPEL I MALMÖ



Davidshall E-tal 1,96. Den kanske attraktivaste stadsdelen i Malmö har en täthet nära e-tal 2.

Lugnet

Lugnet  e-tal 1,99. Davidshalls grannstadsdel Lugnet som till stor del är ett bostadsområde med få butiker är samtidigt lika tätbebyggt som Davidshall trots sin annorlunda karaktär.

Gamla Staden e-tal 1,8.
Möllevången e-tal 1,31.
Västra Hamnen e-tal 1,1.

Herrgården

Rosengård (Herrgården) e-tal 0,9.

Lindeborg

Lindeborg e-tal 0,5

Svartmyran

Bunkeflostrand (Svartmyran) e-tal 0,2.

PLATSER MED POTENTIAL

Om man ska se till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar stadsutveckling är det ju lämpligast att förtäta i områden med god kollektivtrafik. En radie av 600m runt tågstationerna ger ett bra gångavstånd för etableringar av kvarter med blandade bostäder, butiker och kontor. Men även områdena mellan centrala Malmö och Limhamn borde förtätas med stadskvarter så staden hänger samman bättre. Lundavägen till just Lund är också ett perfekt område att förtäta.

Norra Sorgenfri

Norra Sorgenfri. Mellan Möllevången och Värnhem ligger ett gammalt industriområde med ett flertal ödetomter som Malmö Stadsbyggnadskontor, under ledning av Gunilla Kronvall, har utvecklat ett fantastiskt ambitiöst underlag för. E-tal 0,62.

Industrigatan
David Wibergs illustration av Malmö Stads visioner för Norra Sorgenfri.

Mobilia (eller Flensburg som området heter) ligger i direkt närhet till Möllevången och Station Triangeln. Ändå bebyggs området som med en amerikansk shopping mall för bilburna. Detta går helt emot stadens ambitioner om social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet och förtätning i lägen med god kollektivtrafik. E-tal 0,38.

Triangeln, eller Rådmansvången som stadsdelen runt Station Triangeln egentligen heter, är skämmande glest med tanke på hur centralt det är. E-tal 1,33.

Källa: Bebyggelsetäthet och exploateringstal i Malmö, Malmö Stadsbyggnadskontor 2008, Vision Norra Sorgenfri - Inför Omvandling och Planarbete Malmö Stadsbyggnadskontor 2006, Google Earth

Tidigare inlägg i serien Stadens Fördelar:

Folktäthet
2012-04-15

Gå med i YIMBY Malmö
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Jocke (24 April 2012 19:00):
Kul att läsa artikeln och se att det faktiskt finns stadsmässiga ambitioner med hög klass i Malmö. Själv bor jag i Lund och trots att de gamla täta delarna är absolut populärast så finns här ingen som överhuvudtaget skulle få för sig att bygga något som ens liknar det, speciellt inte i de nya delarna som nu ska byggas i utkanten av stan. För mig är det helt obegripligt
+1
Jörgen Sundström (24 April 2012 22:13):
Att Västra Hamnen bara har ett e-tal på 1,1 känns som en miss. Det borde varit närmare 2 som för exempelvis Davidshall. Framför allt med tanke på att det är det gångavstånd från VH till Citytunneln och Centralen.
 0
Jörgen Sundström (24 April 2012 22:21):
Området vid Triangeln som begränsas av Rådmansgatan, St Johannesgatan, Pildamsvägen och Carl Gustafs väg borde kunna ersättas med stadskvarter. Synd att ha ett så förortsmässigt område så pass nära Citytunneln.
 0
Jon Cederberg (25 April 2012 10:43):
@Jörgen; Siffrorna för Västra Hamnen avser endast det bebyggda området som byggdes inför och under BO01-mässan. Stadsbyggnadskontoret har nog så tillförlitliga siffror man kan ha. Om man hade räknat in all byggbar mark som fortfarande står till förfogande på Västra Hamnen skulle Skulle exploateringstalet vara närmare 0. Dockan är däremot tätare bebyggt. Nära e-tal 2.

Och vad det gäller närhet till eventuella stationer är det en parameter som inte påverkar tätheten.

Eller menar du att det är en miss ATT man byggt så glest, eftersom läget har så goda förutsättningar?

Någonting som slår mig när man jämför tätheten och folktätheten är att man får något slags trångboddhetsindex. Herrgården är folktätt men glest, vilket betyder att det är ännu mer trångbott än siffrorna säger. Västra Hamnen är mindre än en tredjedel så folktätt men tätare bebyggt.

Vad gäller Den omedelbara närheten till Station Triangeln kompletteras kvarteret Kaninen, mittemot den norra uppgången vid S:t Johannes Kyrka, med exemplarisk urban bebyggelse. Varierad i funktioner; två våningar av butiker med kontor och bostäder ovanför och två våningar parkering under. Hushöjden varierar från radhus på gården gathusens sju och arton våningar.
se: http:​/​/​www.​fojab.​se/​projekt/​triangeln

Formuleringen "ersättas" låter i mina öron varken pragmatisk, kreativ eller ens intressant. Men en kompletterande bebyggelse genom infillprojekt är definitivt önskvärd. På så sätt kan mer spännande möten mellan det gamla och det ny skapas och nya oväntade platsbildningar uppstår.

Platsen runt den södra uppgången vid Tandvårdshögskolan har fått namnet Bo Widerbergs plats. Bra namnval eftersom det inte är långt till kvarteret Korpen, kanske det tätast bebyggda kvarteret i staden. Vad som retar mig är dels att uppgången är vänd från, inte mot, Akutsjukhuset och Möllevångstorget. Dels att marken norr om stationen i detta kvarter (Dekanen) är reserverad för en gymnastiksal för Bernadotteskolan och en cykelparkering. Det kunde förtätas i samma grad som Fojabs exempel ovan, då tunneln inte ens går under platsen.

Små parker och torg är viktiga att reservera vid en hög exploatering. Kapellplan och Källängen är två sådana. Tomtmark i direkt anslutning och med gångavstånd från denna centrala station bör definitivt förtätas till en nivå av e-tal 2,0 för att uppnå en stadsmässighet. Som det är nu skulle man kunna tro att man kommit utanför stan när man kliver upp ur stationen.
+1
Jörgen Sundström (25 April 2012 22:44):
@Jon
Västra Hamnen
Jag menar att det är en miss ATT man byggt så glest, eftersom läget har så goda förutsättningar som närhet till Citytunneln och Centralen.
Det är ju bra att Dockan har fått högre exploatering än BO01. Däremot tycker jag att man har lyckats bättre med arkitekturen i BO01 än Dockan. BO01's arkitektur men med Dockans täthet hade kanske varit det bästa.
 0
Jon Cederberg (25 April 2012 23:00):
Extakt så.
 0
Jörgen Sundström (25 April 2012 23:21):
@Jon
Triangeln
Huruvida det är "pragmatiskt, kreativt eller ens intressant" att ersätta byggnader med nya beror ju på två saker. Nivån på det som rivs respektive nivån på det nya som byggs på samma plats. I det område som jag nämnde tänkte jag framför allt på husen närmast Pildamsvägen och Carl Gustafs väg. Dessa vänder sig från gatan plus att det är grönytor/parkering mellan byggnaderna och gatan. Med nya byggnader där skulle det gå att skapa mer av ett gaturum utmed Pildamsvägen och Carl Gustafs väg.
Sen är det ju också som du säger att området är lämpligt för infill-projekt. Det finns exempelvis stora parkeringsytor utmed Pildamsvägen. Dessa kan bebyggas.
http:​/​/​farm8.​staticflickr.​com/​7236/​6967781488_​40​fdc30​4.​.​
 0
Abdi,Aden (12 Oktober 2012 10:04):
Framför allt med tanke på att det är det gångavstånd från VH till Citytunneln och Centralen.
 0
Jörgen Sundström (15 Oktober 2012 22:27):
Jon, en fundering som jag har angående Lugnet. Om man bara tittar på hus-i-park delen av Lugnet. Och då menar jag området som begränsas av Lugna gatan i söder och väster, Storgatan i norr och Kaptensgatan i Öster. Detta område känns som en enklav, bara bostäder. Om man inte bor där eller känner någon som bor där finns det knappt någon anledning att ta sig dit. Mitt i finns en park. Jag har aldrig någonsin besökt denna park. Har heller aldrig hört någon prata om denna park. Mao en ganska meningslös park. Är verkligen e-talet för detta område 2 om man räknar med parken som basyta?
Varför inte bryta upp denna enklav. Förläng Södra Långgatan och Kasinogatan fram till Kaptensgatan. Bind ihop Östra Kanalgatan med Bolagsgatan. Och skippa denna "park". Högre byggnader skulle kunna passa bra här då en del sådan redan finns i närheten, Triangeln, Konserthuset och bostadshuset där Kungsgatan slutar.
 0
Jon Cederberg (16 Oktober 2012 11:39):
Jörgen,

jag har skrivit om Lugnet på blogginlägget om orienterbarhet också och är nog tvungen att skriva ytterligare ett inlägg och en e-petition speciellt för denna stadsdel. Vad gäller "parken" är det en 'allmänning' i linje med Per Wirténs oreflekterade retro-ideal. Den saknar föjdaktligen namn som skulle "sätta den på kartan". Allmänning betyder, namnet till trots, att platsen inte är till för allmänheten, utan bara för de boende i området. Att man just Lugnet har manifesterat en sån potpurri av stadsfientliga element gör det ju extra intressant. Stadsdelen är ju närmast legendariskt, med sina täta innerstadskvarter. Därmed inte sagt att det som byggdes efter rivningarna saknar värden. Till skillnad från det rika stadsliv den var kännt för lever nu Lugnet upp till sitt namn trots att stadsdelen omgärdas av trafikerade Östra Rönneholmsvägen, cykelgatan Kaptensgatan, gågatan Södra Förstadsgatan, bakgatan Storgatan. Bara att den modernistiska (anti-)stadsplaneringen har lyckats med konststycket att förvandla Malmös Storgata från gågatan Vid Davidshall till Lugnets öde bakgata är ju en bedrift som kräver en speciell uppmärksamhet. Jo, det lugn som de boende erbjuds mitt i den täta staden är såklart en kvalitet för de boende. Detta förhindrar heller livet på de angränsande gatorna. Det finns många fel i stadsdelen, men den öppna platasen i mitten är en förutsättning för de höga byggnaderna och att tätheten i området är den samma som i grannstadsdelen Davidshall.
Hellre än att bebygga almänningen föreslår jag att stadsbyggnadskontoret döper om den till Lennart Perssons Park, efter musikjournalisten som dog för ett par år sen och drev skivaffären Musik & Konst inte långt därifrån.

Mitt andra blogginlägg om Lugnet:
http:​/​/​malmo.​yimby.​se/​20​12/​0​6/​stadens-​fordelar-​-​orient.​.​
 0
Jörgen Sundström (16 Oktober 2012 21:09):
Att enbart bebygga "parken"/"allmänningen" skulle vara ganska meningslöst. Det man borde göra är att dra gator genom området. Då skulle Lugnet kunna förvandlas från förortsenklav mitt i stan till riktig stadsdel. Dessa byggnader är 7 våningar och alltså bara marginellt högre än vad som är gängse i Malmös innerstad. Med gator genom området och en ny kvartersstruktur skulle några byggnader kunna vara betydligt högre än så.
FÖLJ OSS
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Malmö:s medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY Malmö är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Malmö skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsdelar - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar värdefull odlingsmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver ekonomisk och ekologiskt kostsam bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY Malmö vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer. Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY Malmö vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och avspegla intressant och utmanade arkitektur.

YIMBY MALMÖ PÅ TWITTER
 Twitter
 
...

Vad händer med Rambergsparken
6 December 2016 20:47 av Dick Olofsson-Skugge