Utskrift från malmo.yimby.se
....

Stadens fördelar - Folktäthet

 


Malmöarkitekten Jon Cederberg går igenom stadens fördelar. Först ut är folktätheten. (Foto: Jon Cederberg - YIMBY)

Folk
Den första och viktigaste kvaliteten en stad har är dess invånare. De är förutsättningen för en stads själva existens. Malmös och Stockholms befolkning ökar mest i Sverige samtidigt som Sverige, enligt färska uppgifter från EU:s statistiska centralbyrå Eurostat, just nu urbaniseras snabbast i Europa. (+17.3 per 1000 invånare)

Folk från hela Sverige och hela världen flyttar nu till Malmö, vilket gör staden till en smältdegel. Detta är en otrolig resurs, men leder såklart till kulturkrockar. Redan mellan Malmö, Lund och Vellinge finns kulturkrockar cementerade till skyttegravar. Industristaden mot universitetsstaden och de välbeställda i villor utanför. Så mycket bättre om vi ser regionen som ett gemensamt samhälle och alla i det som medmänniskor.

Världen i Malmö
När Sydsvenskan 1993 lanserade reklamkampanjen "Haur du sitt Malmö, haur du sitt varden" var det mest ett självgott jippo. En slogan för jantelagen och ett ointresse för omvärlden som fortfarande finns kvar i en lokal, slapp attityd som hörs i de vanliga uttrycken "Ah, vaddå-då?" och "Lönt!". En avspegling av dryga skåningar som varken hade "sitt varden" eller skulle uppskatta den om de gjorde det. Skådespelare klädde ut sig till kända statsmän på torget på samma sätt de skulle kunna gjort i Malung eller var som helst. Staden var i sin djupaste svacka med utflyttning och misär. Man gick från att vara en arbetarstad till att vara en arbetslöshetsstad. På sin höjd bidrog kampanjen till att tidningen lokalt fick ett övertag och uppmärksamhet, men den sade inte så mycket om staden.

Nu har frasen däremot en helt annan relevans. Malmö är kanske den enda svenska stad som kan göra anspråk på Ola Anderssons föredrags namn Den kosmopolitiska storstaden. Nu är Malmö den kondenserade form av världen sin gamla slogan säger, med en blandning av kulturer, klasser och språk. För att förstå Malmö måste man förstå världen.

Haur du sitt Malmö haur du sitt varden


Sydsvenskans reklamkampanj

Folktäthet utan stad
Roskildefestivalen är Danmarks femte största stad i en vecka varje år. Vid första anblicken kan man tro att det bara är otrolig massa människor som befinner sig på samma plats. Tittar man närmare märker man att redan det tillfälliga tältlägret påverkas av urbana faktorer som påverkar interaktionen festivalbesökarna sinsemellan. Det uppstår en stad i miniatyr.

Roskildefestivalen utan folk

Roskildefestivalen utan folk

Roskildefestivalen med folk



Roskildefestivalen med folk

Gentrifiering
Det uppenbart positiva med att välja det centralaste läget medför även uppenbara bullerstörningar och liten plats för integritet. För att hitta lugnare lägen får man också acceptera längre avstånd till allt. De första besökarna kanske grupperar sina tält i en ring och förväntar sig att ha en gemensam öppen plats i mitten. Helt plötsligt blir det en genomfartsled på grund av vad som finns i omgivningen. Någon sätter upp sitt tält där i mitten och relationen tälten emellan blir en helt annan. Förutsättningarna ändras dynamiskt precis som för byggnader och områden i en stad.

Bostadsområde och stad är inte detsamma
Ofta gör hör man att politiker, journalister och arkitekter gör det slentrianmässiga felslutet att vilja avhjälpa bostadsbrist i en stad med att bygga nya bostadsområden. Det är fel tänkt. Befolkningen ska inte bara ges möjlighet att bo i sin stad utan även tillgodogöra sig utbudet i den. Turister åker inte till bostadsområden och tänker "Vilket trevligt bostadsområde, ska vi flytta hit?" för att sedan bli förpassade till en levande stadsdel istället. Det är oftast tvärsom.

Tillgänglighet och demokrati
I en stad blir befolkningens gemensamma angelägenheter tillräckligt stora för att de ska stå ut med varandra och den friktion som oliktänkandet i en demokrati medför. Vi har under tusentals år experimenterat, fått erfarenheter och lärt oss fungera i urbana miljöer. Demonstrationer kräver offentliga rum men även det vardagliga samlivet. Därför låter det galet när modernistromantiker kallar rutnätsstaden för 1800-talsstad. Sen den turkiska staden Catal Hüyük från 7400 f. Kr. har man utvecklat gaturummen som en viktig del av staden skild från det privata.

Çatal Hüyük, staden utan gator.

Catal Hüyük, staden utan gator.

Folkmängd över tid
Överlappande funktioner (bostäder, arbetsplatser, mm) ger jämn fördelning av människor i staden över tid. Motsatsens uppdelning i bostadsområden, företagskluster och stormarknader skapar öde platser och spökstäder större delen av dygnet.

Mätverktyg: Folktäthet mäts i invånare per hektar eller kvadratkilometer.

Västra Hamnen 87 inv/ ha
Gamla Staden 88 inv/ ha
Ribersborg 170 inv/ ha
Möllevången 186 inv/ ha
Rosengård (Herrgården) 320 inv/ ha

Sverige har i genomsnitt 21 inv/km2, vilket kan jämföras med t ex;

Danmark 129 inv/km2
Polen 126 inv/km2
Nederländerna 399 inv/km2
Mongoliet 2 inv/km2

Platser med potential: Som synes skulle det bebyggda Västra Hamnen, som är angivet ovan, fortfarande inte vara lika tätbefolkad som Herrgården även om befolkningen tredubblades. Här är fortfarande glesbefolkat. För att inte tala om hela den obebyggda delen av Västra Hamnen, Varvsstaden, Universitetsholmen, Inre Hamnen, Norra Sorgenfri, Östervärn och tomterna kring Lundavägen. Det finns så mycket plats för stadsbyggd i Malmö att det ingen dyrbar åkerjord egentligen behöver bebyggas på hundra år och om så definitivt inte med villamattor.

Källor: Eurostat, Bebyggelsetäthet och exploateringstal i Malmö, Malmö Stadsbyggnadskontor 2008, Wikipedia

Gå med i YIMBY Malmö
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
? (16 April 2012 08:28):
Glöm inte att folktätheten i Herrgården beror av en trångboddhet med för många människor i varje lägenhet. kanppast något att eftersträva. Det befolkningsmängd Herrgården är byggd för är betydligt lägre.
 0
Jon Cederberg (16 April 2012 09:14):
Självklart är det i första hand eftersträvansvärt att folk ska bo under drägliga förhållanden. Trots att byggnaderna är höga i Herrgården står de så glest att det varken bildas gator som lyses upp av butiker eller tas i besittning av vuxna. Det är således glesbebyggt och tätbefolkat på samma gång. Trångboddheten är därför ÄNNU högre än siffrorna anger jämfört med de övriga stadsdelarna jag angivit. Det är därför Jaenecke arkitekters bokaler längs stråket mellan Herrgården och Möllevångstorget/Station Triangeln är så viktiga för att skapa ett stadsliv i Rosengård.
 0
SH (16 April 2012 16:27):
Jon,

Har du en länk till skriften om bebyggelsetäthet och exploateringstal i Malmö? Var det i den du hittade befolkningstätheten för Herrgården?
 0
Jon Cederberg (16 April 2012 18:30):
Det var programarkitekten Marianne Dock på Malmö Stads stadsbyggnadskontor som skickade mig den. Jag tror inte den ligger uppe på nätet för jag hittade den inte. Hon hjälper säkert dig också om du vill ha en kopia. Hör av dig till

marianne.dock@malmo.se
 0
S H (17 April 2012 16:58):
Tack för snabbt svar!
 0
Oskar Syrén (1 Juli 2013 20:31):
Är möllans exploatering verkligen så mycket högre än gamla stans?
 0
Jon Cederberg (9 Juli 2013 10:40):
Kul att du frågar, Oskar. Det är just för att förtydliga skillnaden i dessa begrepp som jag tydligt skiljer på folktäthet (inv/ha) och täthet (e-tal eller exploateringstal). Gamla staden är tätare bebyggt/exploaterat än Möllevången men glesare bebott eftersom större delar består av kontor och varuhus. Läs bloggen om täthet och de övriga i serien om stadens fördelar: http:​/​/​malmo.​yimby.​se/​20​12/​0​4/​stadens-​fordelar-​-​tathet.​.​
FÖLJ OSS
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Malmö:s medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY Malmö är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Malmö skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsdelar - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar värdefull odlingsmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver ekonomisk och ekologiskt kostsam bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY Malmö vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer. Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY Malmö vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och avspegla intressant och utmanade arkitektur.

YIMBY MALMÖ PÅ TWITTER
 Twitter
 
...

Vad händer med Rambergsparken
6 December 2016 20:47 av Dick Olofsson-Skugge