Utskrift från malmo.yimby.se
....

Björkekärr - en klassisk nimby-historia

 

Planförslaget

Där Smöslottsgatan möter Roberthöljdsgatan i Björkekärr planeras för ca 340 lägenheter, ett antal förskoleavdelningar och en grundskola för 550 barn. Lägenheterna hittas i punkthus, lamellhus, par- och fyrbohus och som ett BmSS-boende (Boende med särskild service). Den planerade bebyggelsen i olika nyanser av beige. Skolan syns längst till vänster.   Ska man hitta något positivt i planen så är det att lamellhusen och två av punkthusen följer gatorna och att verksamhetslokaler tillåts överallt (entréplanen längs Smörslottsgatan ska vara minst 2,7 meter). Området får dessutom en nödvändig befolkningsökning som kan hjälpa de ansträngda verksamheterna vid Trä- och Spåntorgen att överleva och kan kanske till och med att utvecklas. Planbeskrivning lyfter även fram att befolkningsunderlaget här bör kunna ge kollektivtrafik, vilket idag saknas i området. Det innebär att Delsjöområdet skulle kunna göras mer tillgängligt med en hållplats som ligger 300 meter närmare Härlanda tjärn. Planen gör verkligen allt för att ställa sig in hos de närboende. Området ligger mellan två befintliga bostadsområden, följer den nuvarande gatustrukturen och nyttjar en övergiven grusplan. Tilläggen fortsätter i samma anda som den befintliga bebyggelsen och planen möjliggör en efterfrågad grundskola. Dessutom har höjderna dragits ner, t.ex. till två våningar mot Robertshöjdsgatan för att byggnaderna lite räddhågset ska möta radhusen på andra sidan gatan. What could possibly go wrong? En hel del. Som vi har konstaterat så många gånger förr: Det hjälper inte hur mycket man än anpassar, tassar försiktigt och försöker skapa nya mervärden – det kommer alltid att finnas en grupp närboende som är kategoriskt emot förslaget och som tycker att det är bättre att byggs på en annan plats.  

Riksintresset för friluftsliv

Området som ska planläggas är inte klassat som riksintresse för kulturmiljövård och inte heller som något av de många kreativa skyddsformerna för natur (nationalpark, naturreservat, kommunalt naturreservat, naturvårdsområde, djur- och växtskyddsområde, kulturreservat, landskapsbildsskyddsområde, skogligt biotopskyddsområde, övrigt biotopskyddsområde, naturminne, natura 2000-område, naturvårdsavtal, nationalstadspark, skyddade vattendrag, ...). Gränsen för Delsjöarnas vattenskyddsområde ligger på behörigt avstånd i höjd med Brudaremossen. Det enda riksintresse som berör en liten del av planområdet är riksintresset för friluftsliv. Det finns ett område som täcker hela Delsjöområdet och det täcker även platsen för den planerade grundskolan, men berör inte några av de övriga byggnaderna. Riksintresset för friluftsliv i blått raster. Grundskolan planeras där det är märkt "Fotbl.pl." och ligger således inom riksintresset för friluftsliv.   Riksintresset för friluftsliv är väl tilltaget och omfattar hela Delsjöområdet från Björkekärr ner till Rv40 och från Örgryte hela vägen bort till Öjersjö.   I beskrivningen av riksintresset går att finna att
[quote]Stora delar av området har i stor utsträckning lämnats orörda genom åren och har sedan gammalt haft rangen av ett förstklassigt strövområde.[/quote]
och att
[quote]Ingen bebyggelse, inga upplag och dylikt bör tillkomma.[/quote] Just ett orört och förstklassigt strövområde är inte det första som poppar upp i tanken när man ser några mörkbruna parkeringslängor och en övergiven grusplan på platsen där grundskolan planeras. Stadsbyggnadskontoret menar till och med att planen förbättrar tillgängligheten till friluftsliv: [quote]Stadsbyggnadskontoret gör bedömningen att de värden som definierar riksintresset inte påverkas negativt av planförslaget. Tillgängligheten till friluftsområdena bedöms också kunna öka genom föreslagen detaljplan med utbyggnad av gång- och cykelvägar samt möjliggörande av att trafikera området med kollektivtrafik.[/quote] Planområdet idag. Skolan placeras på grusplanen mitt i bild och resten av byggnaderna norr därom.   Parkeringslängor och en övergiven grusplan där grundskolan är planerad.  

Göteborgsförslaget

Med införande av det nya digitala förslags-systemet "Göteborgsförslaget" så har de negativa närboendegrupperna fått ett nytt verktyg att driva sin kamp. Gå in på sidan för Göteborgsförslaget och sök på "Härlanda tjärn" för att hitta förslaget "Utöka naturskyddsområdet vid Härlanda Tjärn,stoppa averkning". Förslaget har fått drygt 500 "gilla" vilket är mer än tillräckligt för att det nu ska behandlas av ansvarig politisk nämnd. Idag går gränsen för naturreservatet (egentligen två naturreservat, Delsjöns och Knipeflågsbergens, på var sida om kommungränsen) på behörigt avstånd från Härlanda tjärn och planområdet. Naturreservatet håller sig på behörigt avstånd från Härlanda tjärn.   År 2007 föreslog Länsstyrelsen en ordentlig utvidgning av naturreservatet hela vägen fram till bebyggelsen i Påvelund och Örgryte. Göteborgs stad tackade vänligt men bestämt nej till detta, troligen för att behålla en viss handlingsfrihet att utveckla det välbesökta motionsområdet Skatås. Länsstyrelsens förslag till utvidgat naturreservatet inom röda linjer ända fram till bebyggelsen i Påvelund och Örgryte.   Med utgångspunkt i detta förslag till utvidgat naturreservat föreslår närboendegruppen att naturreservatet ska utvidgas, inte bara som länsstyrelsen föreslagit, utan också med en blindtarm som sticker in i Björkekärr så att det nu planerade området inkluderas i naturreservatet. Närboendegruppens förslag till ytterligare utvidgning av Länsstyrelsens förslag till utvidgning.   Lite kul i sammanhanget är att platsen för grundskolan och bilparkeringen vid Härlanda tjärn inte var med i Länsstyrelsens förslag till utvidgning och egentligen missar även protestförslaget att täcka denna yta.  

Skola + skog = sant

Det är bara att konstatera att det inte är lätt att göra rätt. Kritik framförs då och då om att barnen inte får tillgång till tillräckligt med yta och grönområden i stadsplaneringen, men när väl en skola planeras i anslutning till ett fantastiskt grönområde, ja då kommer det som ett brev på posten att det måste stoppas för att det påverkar tillgången till grönområdet. Generellt måste det vara en mycket bra idé att lägga grundskolor just på gränsen mellan staden och den obebyggda naturen. Det ger barnen bra miljöer för stärkande idrott, studiebesök i biologin och fysik samt inte minst utvecklande spontana lekar (som t.ex. de klassiska "med grupptryck ut på tunn is" och "lura andra gänget in i Rambo-fällor"). Lyfter man perspektivet så finns det mycket grönt att göra hyss i för både stora och små.   Närboendegruppen har varit snäll nog att presentera ett förslag på hur planen kan förbättras. Förslaget innebär att inget byggs och att istället utnyttjas ytorna för ökad rekreation. "Förbättringsförslaget."   De skriver att [quote]Fotbollsplanen där skolan är planerad skulle bli ett utmärkt område för stadsodling...[/quote]
Med tanke på att omgivningen består av villor och radhus där många redan har egen trädgård och att flerbostadshusen är omgärdade av stora gräsmattor och gröna kilar så är potatisåker knappast en bristvara likt grundskoleplatser. Men vi ska kanske snarare tolka stadsodling som att det är staden som ska odlas och få växa?    [infobox]För de som är aktiva på Facebook så diskuteras inlägget här: Länk.[/infobox]  

Ditt namn:   Din e-postadress: 


Fyll i namn och epost-adresser till upp till 5 personer:

Namn:   Epost: 
Namn:   Epost: 
Namn:   Epost: 
Namn:   Epost: 
Namn:   Epost: 

Meddelande:


FÖLJ OSS
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Malmö:s medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY Malmö är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Malmö skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsdelar - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar värdefull odlingsmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver ekonomisk och ekologiskt kostsam bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY Malmö vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer. Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY Malmö vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och avspegla intressant och utmanade arkitektur.

YIMBY MALMÖ PÅ TWITTER
 Twitter
 
...