Utskrift från malmo.yimby.se
....

SvD Debatt: Ökad täthet och närhet för högre livskvalité i Stockholm

Den lokala Naturskyddsföreningen i Stockholms län tillsammans med Svenska byggnadsvårdsföreningen och Samfundet S:t Erik är oroliga för att Stockholms översiktsplan ska leda till att oersättliga stads- och naturmiljövärden går förlorade. Vi hävdar tvärtom att en förtätning av Stockholm är nödvändigt för att bygga vidare på det hållbara attraktiva Stockholm. I sin slutreplik ger skribenterna oss delvis rätt då de menar att strävan efter ökad täthet, närhet och marknadspotential är vällovlig men slänger samtidigt in några brasklappar.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

"Göteborg - mellan segregation och kreativitet" - en studie av den svenska bostadsmarknaden. Del 3.

Jag har i de båda tidigare artiklarna om "Göteborg – mellan segregation och kreativitet" skrivit om de tre faserna som dominerat efterkrigstidens byggande. Den första var de perifert byggda förorternas tid, det andra var de perifert bygga villornas epok och den tredje är innerstädernas återkomst. Under den här tredje fasen har också de största skillnaderna mellan Göteborg och Stockholm visat sig. När huvudstaden identifierade en strategi som syftade till att ”bygga staden inåt” fick istället regionförstoringsstrategin en mycket starkare tyngd i Göteborgsregionen.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

"Göteborg - mellan segregation och kreativitet" - en studie av den svenska bostadsmarknaden. Del 2.


I den första delen av den här genomgången av ”Göteborg – mellan segregation och kreativitet” beskrev jag hur en helt ny bostadsmarknad började växa fram efter avsubventioneringen av byggsektorn i början av 1990-talet. Utvecklingen gör att man både kan sätta fingret på de viktigaste dragen i förändringen, men också på den mycket stora skillnad som öppnade sig mellan landets båda största städer för drygt två decennier sedan. Det som blev möjligt var helt enkelt att återförtäta och nyutveckla centrum och attityden till den här förändringen visade sig vara helt annorlunda i Stockholm jämfört med i Göteborg. I huvudstaden var förtätningstendenserna tydliga tidigt och begreppet "att bygga staden inåt" användes redan 1997 för att beskriva huvudinriktningen för det som ett par år senare blev stadens nya översiktsplan. Därefter inleddes en mycket dynamisk period när flera nya centrala stadsutvecklingsområden togs fram. Västra Kungsholmen är sannolikt det mest lyckade.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

"Göteborg - mellan segregation och kreativitet" - en studie av den svenska bostadsmarknaden. Del 1.

Om ett par veckor kommer min nya bok "Göteborg – mellan segregation och kreativitet". I mycket högre grad än titeln berättar är den en genomgång av både internationella och nationella trender i stadsbyggande det sista seklet och dessutom löper en jämförelse mellan Göteborg och Stockholm i stort sett kontinuerligt genom boken. Den har alltså ett visst intresse även för dom som inte lystrar till det stolta namnet Glenn. Det ska också sägas att den är illustrerad med ett sjuttiotal fotografier för att öka läsupplevelsen.

Bokrelease hålls den 3:e februari på Pustervik i Göteborg: Facebookinbjudan.


» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Hitta hem: En lösning 3

I kapitlet ”Vad ska vi bygga?” diskuterar Ola Andersson kort vikten av att bygga rätt sak på rätt plats. Att bygga nya stationssamhällen ännu längre ut på tunnelbanelinjerna är inte rätt väg. Han kritiserar också den regionala utvecklingsplanen RUFS för att vilja sprida ut förtätningen på regionala kärnor, eller ”storskaliga förorter” som han kallar dem. Istället bör huvudprincipen vara att förtäta staden inifrån och ut med flerbostadshus och komplettera existerande perifera förorter med enbostadshus.



» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Hitta hem: En lösning 2

Ola Andersson inleder det elfte kapitlet, som heter ”Var ska vi bygga?”, med att diskutera uppdelningen mellan täthet och rörlighet från föregående kapitel. Den grundläggande frågan är om vi ska fortsätta bygga en stad som prioriterar rörlighet eller istället börja bygga en stad som prioriterar täthet. Det valet har helt avgörande konsekvenser för var man ska bygga. För Andersson är valet självklart.



Ny tät innerstad växer fram i Hornsberg. Foto: Lennart Johansson, Stockholms stadsbyggnadskontor


» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Hitta hem: Ett fall 3


Ur Generalplan 1952

I bokens femte kapitel beskriver Ola Andersson mycket kort och översiktligt marken i Stockholm och dess ägoförhållanden fram till början av 1800-talet. Han går sedan i det sjätte kapitlet vidare till att beskriva spårtrafikens utveckling i Stockholm från mitten av 1800-talet till 1960-talet och hur den samverkade med och påverkade stadsutvecklingen.

Att bygga ut staden genom att anlägga avgränsade ”stationssamhällen” längs långa spårlinjer var en stadsplaneringsmodell som tog form under 1800-talet och som fick sin naturliga avslutning i ”tunnelbanestaden”, ett pärlband av isolerade förorter längs långa linjer. Det är en struktur som, i mindre skala, även återfinns i Göteborg men däremot inte på samma sätt i Malmö.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Hitta hem: Ett fall 2

Etta på 10kvm i Vasastan, Stockholm. Såldes för 1.625.000 kr för ett år sedan.

I det tredje kapitlet i Hitta hem, som fått titeln ”Vem betalar?”, diskuterar Ola Andersson hur hushållen själva betalar för den allt mer överhettade bostadsmarknaden. Men inte med egna pengar, utan genom lånat kapital. Hushållens allt högre belåningsgrad har oroat många bedömare, bland annat Riksbanken. I december 2013 snittade svenska hushålls skulder på 170 procent av deras disponibla inkomst. Problemet är framförallt knutet till storstäderna. 2007 stod Stockholms län för 30 procent av de svenska hushållens skulder. Bland yngre stockholmare ligger skuldsättningen i bolån på fyra gånger årsinkomsten. Anledningen till att det fortfarande inte kommit någon krasch på bostadsmarknaden är att det fortfarande är brist på bostäder.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

«
FÖLJ OSS
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Malmö:s medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY Malmö är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Malmö skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsdelar - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar värdefull odlingsmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver ekonomisk och ekologiskt kostsam bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY Malmö vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer. Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY Malmö vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och avspegla intressant och utmanade arkitektur.

YIMBY MALMÖ PÅ TWITTER
 Twitter
 
...