Utskrift från malmo.yimby.se
....

Stadens fördelar - Tillgänglighet

 
Labytintisk förort

"De modernistiska förorterna är som labytinter för oss kvinnor", sa mina uppdragsgivare i organisationen Ni Putes Ni Soumises, (Varken Hora Eller Kuvad) när de berättade om sin utsatta situation där. Jag ifrågasatte det och sa att tvärt om så är det ju glesbebyggt, luftigt och fullt med plats. När de förtydligade vad som gjorde de glesa områdena till labyrinter blev jag tvungen att illustrera det med några kartor över området vi arbetade med. Men egentligen skulle det kunna vara vilket modernistiskt eller postmodernistiskt bostadsområde i världen.

I serien om stadens kvaliteter berör jag i denna text tillgängligheten i det offentliga rummet.

När det talas om tillgänglighet innebär det för det mesta framkomligheten för rullstolsburna och följdaktligen en garanti att ingen ramp eller annan lutning är brantare än 1:12. När det kommer till tillgängligheten för handikappade är Malmös obefintliga höjdskillnader en fördel. Men det finns andra hinder som begränsar framkomligheten, inte bara personliga handikapp.

Ekonomisk tillgänglighet
Vad gäller bostäderna leder handikappsnormen till att nybyggen i staden inte kan ha lägenheter som är mindre än 37 kvadratmeter. Det är mest p g a att man ska kunna vända med en rullstol i toalett och kök. Lägenheterna blir därför stora. Detta gör det svårt för studenter och mindre bemedlade att ha råd med nybyggda ettor. På så sätt blir den ekonomiska tillgängligheten till staden också någonting som måste tas i beaktning. Om man letar efter billigt boende är det ju varken tvunget att man ska bo i ensamhushåll eller nybyggen. De billigaste bostäderna är ju alltid de redan befintliga och de minst attraktiva. Kanske de som stått till sig sådär trettio/fyrtio år och därför både har lågt  antik eller modernt värde.

En annan faktor är hur det offentliga rummet är utformat. I Sverige har vi genom allmänsrätten en tilltro till obebyggd mark som fri och tillgänglig för alla. Access all areas. Många av oss har däremot inte den känslan av tillgänglighet. "Hälften av alla som finns är kvinns" och i eftersom var tredje invånare i Malmö är invandrare är en sjättedel invandrarkvinnor. Som Ni Putes Ni Soumises (NPNS) uttrycker kan de ha helt andra referenser och andra upplevelser av hur det är att röra sig på dessa till synes allmänna platser. En stor minoritet som samhället behöver lyssna på.Karta 1



Allmänningar som övervakningssystem
I rutnätsstäder är gränserna tydliga mellan privat och offentlig mark. Det låter i teorin stelt och såklart kittlar det planerare att utmana detta rigida system genom att skapa halvprivata/ halvoffentliga ytor. Dessa allmänningar ägs av alla och ingen på samma gång. I värsta fall blir de scener för en suburban herre-på-täppan-lek. Betongdjungelns lag är hård och långt ifrån så barnvänlig som prospekten för förortsbygget utlovade. För de som växer upp i denna miljö och inte känner sig välkommna i samhället ligger dessa platser öppna att tas i anspråk. Till synes det enda i samhället de har chans göra anspråk på. Att hänga i ett hörn innebär att de ser vilka som går förbi och med vem. Det räcker med ett enkelt SMS och fel personer får reda på det. Kvinnorna i NPNS berättar att det på detta sätt bildas inofficiella övervakningssystem.

Detsamma händer i Sverige som hände i Frankrike för tio år sen när jag gjode detta jobb. Den sociala kontrollen i de modernistiska förorterna blir till en gråzon för hederskulturer som det civila samhället inte rår på. Därför utvecklade jag denna metod under arbetet med att rita ett hjälpcentr för utsatta kvinnor som organisationen behövd för att bedriva sin verksamhet. Jag var tvungen att förstå hur de arbetade och hur deras verklighet ser ut. Genom att lyssna på deras berättelser och omsätta det i grafik växte en helt annan bild av de luftiga förortsområdena fram än den jag hade innan. Karta 2

Otryggehten i dessa områden gör att kvinnor väljer bort att röra sig i de större grönområdena. Därför gör jag dem svarta precis som byggnaderna på kartan. De blir platser man i praktiken inte kan vistas på.Karta 3

Även gångstigarna genom grönområdena väljs bort i vad kvinnorna beskrev som de socialt skapade labytiinterna i förorten. Även i Sverige har vi i liknande områden och gångbanor som i folkmun spontant kallas för våldtäktsstigar eftersom det är uppenbart hur lågt grönområdespromenader prioriteras på väg hem i mörkret.Karta 4


Till sist markerar svarta cirklar de oväntade ställen där gäng kan hänga som man helst inte vill utmana genom att gå förbi dem. Att röra sig i denna miljö i vardagen innebär därför att ständigt behöva ändra sin rutt. Detta var alltså vad mina uppdragsgivare menade med att förorterna var labyrinitiska.

Att röra sig i dessa områden är så här labyrintiskt för många. Kanske inte bara för kvinnor och kanske inte för alla kvinnor, men att många upplever förorternas skogsparter och isolerade bostadsområden på detta sätt är skäl nog att ta detta i beaktning och se på dem med nya ögon.

Vad som planeras som barnvänliga grönområden är inte ens vuxenvänliga när mer än en sjättedel av oss vuxna upplever dem som otrygga skogspartier.

Under sommaren har flera kvinnor i svenska förorter lyft denna fråga. Zeliha Dagli som drev Gränslöst Café i Husby, Azam Qarai i Kvinnors Nätverk och Amineh Kakabaveh (V) som grundade Varken Hora Eller Kuvad i Sverige. Snabbt har de blivit anklagade att gå högerextrema krafters ärenden, vilket är riktigt kränkande.  De högerextrema kan på inget sätt äga denna fråga eftersom de helt enkelt inte står för mänskliga fri- och rättigheter.

Tidigare inlägg i serien om Stadens Fördelar:

Folktäthet 2012-04-15
Täthet 2012-04-23

Sammanhängande bebyggelse och stråk 2012-05-13

Centralitet 2012-06-04

Orienterbarhet 2012-06-20

Blandad Bebyggelse 2012-06-25

Blandade Funktioner 2012-07-26

Intensitet 2012-07-30

Ekologisk Hållbarhet 2012-08-15

Ekonomisk Hållbarhet 2013-06-13

Social Hållbarhet 2013-06-14

Social Hållbarhet 2013-07-19

Användarvänlighet 2014-03-02

Social Hållbarhet 2014-03-25

Social Hållbarhet 2014-05-22
Social Hålbarhet 2014-09-08

Lä 2015-05-05

Gå med i YIMBY Malmö
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Jan Wiklund (23 September 2015 21:20):
Detta är en aspekt på tillgänglighet, en som arkitekter i alla fall har jobbat med, se t.ex. http:​/​/​sensingarchitecture.​com/​20​86/​designing-​architec.​.​

En annan aspekt är ju att mycket ligger så otillgängligt till att ingen kommer dit. De minst attraktiva områdena i de större städerna är ju såna - ingen har nånsin ärende förbi.
FÖLJ OSS
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Malmö:s medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY Malmö är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Malmö skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsdelar - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar värdefull odlingsmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver ekonomisk och ekologiskt kostsam bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY Malmö vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer. Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY Malmö vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och avspegla intressant och utmanade arkitektur.

YIMBY MALMÖ PÅ TWITTER
 Twitter
 
...