Utskrift från malmo.yimby.se
....

Demokratisering av det offentliga rummet

 
-Bilismens utglesning av våra 133 städer och myten om bildens flexibilitet.

- Mot ett hållbart samhälle genom koncentrerad, tät och blandad bebyggelse i samtliga stationsnära lägen.

-Förändrade beteendemönster i våra gemensama rum genom rättvisare tillgänglighet

Jon Cederberg inför en publik av trafiktekniker



Jon Cederberg inför en publik av trafiktekniker.

Thelma och Louise

Thelma och Louise

Bilen har betytt mycket för utvecklingen av vårt samhälle. Friheten och flexibiliteten för de som har tillgång till bil ökar. Bilen ger oss framkomlighet överallt i skydd av väder och vind och den har blivit en symbol för individuell frihet. Men konsekvenserna bilismen har haft på samhället visar snarast på en brist på flexibilitet.

Innan bilen kom hade vi över hundra städer. Som flest hundratrettiotre stycken. Från Alingsås till Östhammar. Trafiken i och genom dem har från början varit en lika självklar del av städerna som byggnaderna. Med en närhet till allt är detta en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar struktur.

Arboga

Bilsamhällets vägnät lägger sig som en strypsnara runt Arbogas, och många andra tidigare städers exemplariska rutnätsstad som därför inte kan växa vidare. Vad som växer vidare är den bilanpassade kommunen Arborga. Ett helt annat samhälle. En 50-talsutopi.

Östersund

Östersunds exemplariska rutnätsstad

Fastigheter längs stråk
Fastigheter längs stråk

De flesta, om inte alla, har vuxit upp runt en huvudgata, som Adelsgatan här i Malmö. En grundläggande stadsstruktur vi känner igen från Vilda Västern-filmer. Åt ena hållet Köpenhamn, åt andra hållet Lund. De var alla danska städer men principen är universell.

Byggnader längs stråk är en grundläggande urban kvalitet som skapar adresserade gator. 1, 3, 5 från vänster och 2, 4, 6 från höger. Med tvärgator och parallellgator skapas offentliga sammanhängande rum som är samhällets gemensamma till skillnad från de privata fastigheterna. Detta är stad.

Privata fastigheter med entre mot gemensam/offentlig mark s k gata är stadens grundläggande koncept.


Privata fastigheter med entré mot gemensam/offentlig mark s k gata är stadens grundläggande koncept. Inte hur gamla eller höga själva byggnaderna är.

Här i städernas offentliga rum har demokratin vuxit fram genom att undersåtar sett sitt värde i samhället och tillkämpat sig medborgerliga rättigheter. Bilarna får faktiskt plats här. Om bilarna nu är så flexibla så varsågod att bevisa det. Terrängen heter stad. Tyvärr har bilanpassningen skett på den hållbara stadens bekostnad och på bilens villkor.

Stadkärnor kan inte växa vidare om stråken transformeras till gågator och omringas av motorleder.
Stadkärnor kan inte växa vidare om stråken transformeras till gågator och omringas av motorleder.

Staden anpassades anpassades till något så väsensskilt att det döptes om till ”kommunen”. Med SCAFT-planen transformerades städer, köpingar och byar till bilsamhällen som bygger på bilens totala överordnade roll i samhället. Bilen – inte människan – som alltings mått. Med motorleder, parkeringar, utglesning och nya hustyper slog man effektivt sönder stadsstrukturen.

SCAFT
SCAFTs trafiksepareing och planskilda korsningar glesar ut staden och samhället vilket har gjort det än mer bilberoende.

- Stadskvarter revs för att ge plats åt bilisternas parkeringar.

- Centrala stadskvarter revs för att bilisterna lättare skulle kunna komma in till det lilla rest av städerna, vilka nu döpts om till ”City”. Detta trots att ordet betyder ”Storstad”, inte centrum. Hela denna process har snarare gjort städerna mindre och glesare, än till storstäder, samtidigt som fler och fler flyttar till städerna. Urbanisering till trots har man inte byggt mer stad

- Torg blev till parkeringsplatser

- Flerfunktionella gator transformerades till enfunktionella vägar runt bilfria bostadsområden.

- Trafiken separerades och koncentrerades

- Huvudgator transformerades till gågator och staden blev till ett köpcentrum som fick problem att växa.

- Bilanpassningens p-normer och bullernormer gör att det blir omöjligt att bygga mer stad

- Istället för täta blandstäder med ett mångfald av utbud, människor och trafikslag växte en socialt ohållbart och segregerande struktur fram. Bristen på normal stad leder till ödesdiger gentrifiering. Majoriteten av befolkningen kan inte välja att bo i en tät, hållbar stad. Det finns för stad och bostadsrätterna är nu rekordhöga.

Diagram
Bilsamhället
Hur ser det ut? Enligt Boverkets senaste inventering av Sveriges bostadsbestånd består det till 90% av småhus, alltså villor och radhus. Av de resterande 10% som är flerfamiljshus utgör gathus eller kvartersstad endast 8%. Resten är lamellhus, punkthus, skivhus, loftgångshus och annan förorts- eller förortsmässig bebyggelse. Stadsavvecklingen och kommunaliseringen har lett en ohållbar utglesning.

Glesbyggd har blivit norm och städerna har blivit glesbyggd.

SCAFTs skrivbordsprudukt visar sig vara tvärt emot vad som får städer att fungera enligt Space SyntaxSCAFTs skrivbordsprudukt visar sig vara tvärt emot vad som får städer att fungera enligt Space Syntax

SCAFTs skrivbordsprudukt visar sig vara tvärt emot vad som får städer att fungera enligt Space Syntax.

Brutalismens fader och Planverkschefen Lennart Holms teorier från SCAFT visar sig stå i diametral motsats till Bill Hillier och hans urbanantropologiska forskningsteam Space Syntax’s analyser om hur och varför täta, flerfunktionella kvartersstäder fungerar och fungerar så mycket bättre än alla modernistiska antistäder.

Enrique Peñalosa

Har en bilist mer rösträtt än en cyklist? Får en bilist mer plats än en cyklist? Om så varför? Bogotàs välciterade förre borgmästare Enrique Peñalosa.Hundra personer i varsin bil tar upp en hel gata



Så här stor plats tar hundra personer i bil. Hela gatan.Hundra cyklister tar bara upp en fil

Så här stor plats tar de som cyklister. En fil.

Hundra personer i tre bussar

I tre bussar.

en spårvagn

Eller i en spårvagn.

Modernisterna som drev fram detta bilanpassade samhälle talade (och talar) ofta heroiskt om
vikten av att få göra experiment. Men till experiment hör också att man utvärderar resultatet. Resultatet är inget man bestämmer på förhand eller utifrån experimentets intentioner, som är vanligt när det kommer till miljonprogrammet.

Vi har aldrig röstat fram bilsamhället, men ska vi med en kvalificerad analys och utvärdering bygga vidare mot en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar stadsutveckling måste bilisterna av demokratiska skäl vara en del av ekvationen. Annars blir det vår tids vita fläck.

I ett mer hållbart och tätare samhälle förkortas transporterna och och bilister kan vänta med att använda bilen tills det är dags för en utflykt på landet.

Planerar vi bort bilen helt kommer vi att ångra det när/om ett hållbart bränsle som allmänheten har råd med kommer att vara tillgängligt.

Bilfria innerstäder lockar inte bilister att välja bort bilen. De väljer bort staden och handlar i externa köpcentra istället. Resultatet blir att stadskärnorna utarmas och dör.

Nørrebogade, Köpenhamn

Nørrebogade har som många gator i Köpenhamn cykelfiler på båda sidor av gatan mellan trottoar och parkering (om det finns plats för parkering i det gemensamma rummet). Såhär ser det ut om man cyklisterna är en del av ekvationen.

Jämna ut trafiken och förtäta bebyggelsen istället för att koncentrera trafiken och glesa ut bebyggelsen. Speciellt i stationsnära lägen för att utnyttja den befintliga kollektivtrafiken.

Kortedala utanför Göteborg är ett skolexempel på hur glest och segregerat bilsamhället Sverige ser ut.

Kortedala utanför Göteborg är ett skolexempel på hur glest och segregerat bilsamhället Sverige ser ut.

Trafik i trädstruktur leder till ökade avstånd och ökade transporter. Rutnät minskar avstånd och transporter. Därför är de ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbara.

Låt samhällsanalys gå före ideologi och vänd på SCAFTmodellen.
Istället för att koncentrera trafiken till vägar är det hållbara alternativet ett gaturum där alla trafikanter delar på utrymmet.

En väg är bara transport medan en gata är transport, möten, handel och stadsliv med plats för gående, kollektivtrafik, cyklister och bilister. Men framför allt är gatan en del av staden.

De generösa grönområdena längs vägarna är i verkligheten varken parker eller bullerskydd utan impediment som bäst är dekoration för miljöbovarna.Cykelfiler åt alla riktningar

Cykelfiler i alla riktningar eftersom cyklister, precis som bilar, kommer från olika håll och har olika mål.

Med rättvisare uppdelning av det offentliga rummet kan vi ställa om till en balanserad och hållbar trafik. Det har Köpenhamn redan gjort. I en tät kvartersstad bor lika många som i hela Skåne.
Av dem bilpendlar bara 24 % och 35% tar sig till jobbet med cykel.
Varför? För att de kan.En demokratisk uppdelning av det offentliga rummet ger plats åt alla trafikslag.

En demokratisk uppdelning av det offentliga rummet ger en tydlig plats åt alla trafikslag.

Konferensen "FRÅN BILSAMHÄLLE – men hur och till vad?" hölls på St Gertrud, Malmö i samband med Trafiktekniska föreningens årsmöte den 17:e april 2013.

Gå med i YIMBY Malmö
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Fueralle (1 Maj 2013 20:25):
Mycket läsvärt, men alltför liten respons i kommentarsfältet. (För litet underlag med bara Malmö vs omgivande städer?) Kör en publicering även på de andra Yimbyavdelningarna, vetja.
 0
Jon Cederberg (3 Maj 2013 19:36):
SCAFTs genomslagskraft har varit förödande på samma sätt i hela Sverige och föredraget var i Malmö. Därav urvalet av exempel.
 0
Hans H (3 Maj 2013 21:04):
Ja tack, publicering på hela Yimby!
Men jag vill utmana resten av Yimby att hitta något mer scaftat-och-klart område än Göteborgs norra förorter. Jag tycker nämligen att det inte är ett typiskt exempel på bilsamhället, utan ett extremfall, även om exemplet är rätt normalt för Göteborg.

Jag har vänner som bor i Kortedala som försökte hitta till sjön Bergsjön, som ligger på lite drygt en och en halv kilometers avstånd från deras hem fågelvägen och de misslyckades, trots flera års studier på Chalmers, men tack vare extremt ointuitiv vägdragning och gångvägsdragning. Och jag har själv på samma sätt hittat återvändsgränd efter återvändsgränd när jag försökt springa genom Kortedala och Bergsjön (förorten).
 0
Jon Cederberg (7 Maj 2013 10:09):
På det sättet var väl Kortedala ett bra exempel på SCAFTs förverkligande av antistaden?
 0
Hans H (7 Maj 2013 11:13):
Absolut. Men jag tyckte bara inte att det var ett typiskt exempel på bilsamhälle, utan ett rätt extremt exempel på scaftad antistad.

Så jag invände egentligen bara lite mot valet av bildtext, men mest blev jag nog bara glad över att Kortedala hade valts för att illustrera bilsamhället.

Men som en parantes så tycker jag egentligen inte ens att Kortedala är så värst bilcentrerat, kollektivtrafiken är bra och det går bra att klara sig utan bil. Det är mest att det är så stadsmässigt dött som är problemet med Kortedala, delvis på grund av otäthet, och delvis pågrund av alla antistråk (och med det menar jag att det går inte att ha en känsla för var en väg eller gångstig kommer sluta någonstans, utan den kan leda dig ungefär varsomhelst, eller till en återvändsgränd).
Men hade Kortedala legat intill en befintlig stadskärna så hade det varit ett ganska uppskattat område att bo i, och hade haft stora likheter med Guldheden.
FÖLJ OSS
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Malmö:s medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY Malmö är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Malmö skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsdelar - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar värdefull odlingsmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver ekonomisk och ekologiskt kostsam bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY Malmö vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer. Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY Malmö vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och avspegla intressant och utmanade arkitektur.

YIMBY MALMÖ PÅ TWITTER
 Twitter
 
...